Anne Franks dagbok

1) Jag tror att man använder hennes dagbok för att då får man läsa om hur hon kände och tänkte om hela situationen. I skolan läser man annars mest om händelsen rent faktamässigt och inte om hur de vanliga människorna kände. Dagboken är också en säker källa eftersom att den är en förstahandskälla. Om det skulle ha varit en andrahandskälla eller tredje eller fjärdehandskälla kunde informationen ändras lite varje gång den gick till en annan person. För hennes dagbok är inte beroende av någon annan källa för hon var med om händelsen och skrev om den allt eftersom allt hände. Det gör källa mer säker. En källa blir mer säker om den skrivs precis när händelsen händer och inte till exempel 15 år senare. För vårat minne är inte så bra som vi tror, efter en längre tid ändras våra minnen lite. Då blir deras minnen mer och mer annorlunda än vad de kanske egentligen var från början.

2)
Tandborste
Hårborste
Tvål
Nallebjörn
Bilder på familjen

Litteratur historia

Jag har årtalet 1400-talet och eftersom de på den tiden inte hade skrivit så många böcker så valde jag att läsa ''Sagan om Törnrosa'' eftersom den utspelar sig på 1400-talet. Jag tycker jag har fått en större inblick på hur människorna skrev eller berättade på den här tiden, alltså vilken typ av berättelser de hade.

Jag tror inte att det finns någon ensam författare bakom denna saga utan jag tror att det är en folksaga som har växt fram bland folket. Fast på sätt och vis hade den två författare bakom sig för bröderna Grimm som båda var två tyska språkforskare under 1700-1800-talet brukade samla in olika gamla folksagor och publicerade dem. Innan det hade de bara förts vidare från muntill mun.Jag tror att anledningen till att den här sagan blev till var för att man ville fly undan verkligheten genom att hitta på historier om prinsar, prinsessor, drakar, häxor, slott, borgar, hjältar, feer och riddare. På den här tiden såg man upp till riddaridealet och det var nog säkert också en bidragande faktor till varför Törnrosa blev till. 

Berättelsen tycker jag har blivit påverkad av sin tid. Ett exempel är att riddaridealet har påverkat ''Sagan om Törnrosa'' för berättelsen handlar om en prinsessa som har en förbannelse, om hon sticker sig på en slända så kommer hon sova i hundra år, och en prins som ska rädda henne. Prinsen beskrivs som stark, modig och hjälte och det var säkert så männen på den tiden ville vara och prinsessan beskrivs som svag, vacker och nyfiken. Jag tror att idealet för kvinnorna var mest de två första sakerna. Nyfiken tror jag att de inte skulle vara. Eftersom i berättelsen går det inte bra för Törnrosa efter hon hade varit nyfiken och spunnit på sländan. Det var säkert ett sätt att visa hur man inte skulle vara som kvinna. 

 Det jag tycker att man kan se av samhället i den här sagan är att kvinnan var underlägsen mannen, det förstår man när det är en man som kan väcka prinsessan och att de gifter sig direkt efter hon har vaknat. Jag tycker att man får en känsla av att prinsen får gifta sig med Törnrosa i belöning för att han väckte henne och att hon inte hade så mycket att säga till om. En annan sak är att man får förstå hur idealet för de två olika könen var på den tiden.

Reflektionsfrågor Megasystemet

Jag försökte lägga ut den tidigare men sidan frös så jag behövde ta en skärmavbild av det jag hade skrivit så det inte försvann helt.

Norrbottens teknologiska megasystem

Här i Norrbotten har vi ett teknologiskt megasystem. Ett megasystem består av flera tekniska system. Alla dessa tekniska system är beroende av varandra. Malmfälten, malmhamnen, malmbanan, Porjus kraftstation och Bodens fästning är kärnan i Norbottens teknologiska megasystem. Enligt Riksantikvarieämbetet är Norrbottens teknologiska megasystem ett av Sveriges tio viktigaste industriminnen.

Malmbanan

Malmbanan blev lösningen på de transportproblem som hade funnits innan. Järnvägen går från Luleå till Narvik i Norge. Nu hade man två hamnar, en i Bottenviken och en vid den norska atlantkusten. Det som var och är bra med hamnen i Narvik är att den är isfri året om. Beslutet att bygga järnvägen togs 1882-1883. Men eftersom ett bygge av en järnväg var väldigt kostsamt och då behövdes utländskt kapital. Den engelska ingenjörsfirman Wilkinson & Jarvis byggde järnvägen. Under 50 år arrenderade de också rätten till att få bryta malm i Gällivare malmberg. Nu blev malmbanan och delar av malmfälten ägda av det utländska firman. Affären väckte nationella protester. Bruksägarna i Mellansverige kände sig hotade av konkurrensen och instämde till det politiska förslaget för statligt ägande. År 1898 tog staten över byggandet av malmbanan. Rälsläggningen mellan Kiruna och Gällivare blev klar år 1899 i oktober. År 1902 i november gick det första malmtåget från Kiruna till Narvik och den 14 juli 1903 invigde Oscar den andra den 475 km långa malmbanan. År 1915 infördes eldrift på sträckan mellan Kiruna och Riksgränsen och år 1923 infördes eldrift på resten av Malmbanan. LKAB har idag trafikeringsrätten för malmtrafiken och SJ har för persontrafiken. Malmbanan går genom svårforcerad natur och den når sin högsta punkt (541 m ö.h) mellan Gällivare och Kiruna.   

Vattenkraftverken

För att kunna elektrifiera malmbanan och malmfälten så behövdes vattenkraftverk som skulle ge elektricitet. Den 20 maj år 1910 fattade riksdagen beslutet om att vattenkraftverken skulle byggas i Porjus. Porjus kraftstation invigdes år 1915 den 8 februari och den var världens första storkraftverk norr om polcirkeln. Vattnet leds ner i en djup tunnel till turbiner som snurrar väldigt fort och ger elektricitet till Malmbanan och Malmfälten. Porjus kraftverk var landets andra kraftverk som låg helt under marken. Den låg helt under marken för att vattnet inte skulle frysa på vintern. När kraftverket byggdes fanns det ingen väg eller järnväg dit, så arbetarna fick bära all matrial från Gällivare i fem mil.

Järnverket

Under första och andra världskriget kunde man inte frakta malmen från Narvik eftersom det var för riskabelt. Då exporterades en stor del av malmen från Luleå till England och Tyskland där den föräldlades. Riksdagen tyckte inte att Sverige skulle vara beroende av att behöva importera tackjärn från Tyskland och England. Därför bestämde riksdagen år 1939 att ett statligt tackjärnsverk skulle byggas. Tackjärnverket hette Norrbottens Järnverk AB, NJA. NJA skulle byggas på Svartön i Luleå. Det som var bra med denna platsen var att malmen fraktades redan hit till malmhamnarna och marken fick man gratis av Luleå stad. Bygget av järnverket startades år 1941 på sommaren och två eltacksjärnsugnar började användas år 1943. Utbyggnaderna fortsatte och idag heter NJA Svenskt stål AB (SSAB).

Gruvorna

I Norrbottens teknologiska megasystem finns två gruvor. Den ena ligger i Kiruna och den andra i Gällivare, Malmberget. Anledningen till att gruvbrytningen började i slutet av 1800- talet var att efterfrågan på stål ökade och att man nu kunde använda malm med högre fosforhalt. Fosfor är ett grundämne som gör att järn och stål blir sprött. Det kallas kallbräcka. Fram till 50-talet bröts båda gruvorna ovan och under jord, sedan bröts det bara under jord. I början var LKAB privatägd men allt eftersom tiden gick blev det mer och mer statligt ägt. Idag använder man metoden skivrasbrytning i LKABs gruvor. Skivrasbrytning är att man spränger bort en stor skiva utav malm. Sedan fraktar man bort malmen med stora lastfordon till en stor kross. Krossen krossar mamlen så den blir hanterbar och efter det fraktas malmen upp med skiparna till ytan. En skip är en slags hiss som de använder i gruvorna. Den kan transportera 40 ton malm med hastigheten 17 meter per sekund. När malmen har kommit upp till ytan går den igenom tre olika steg. Det första är sovring då tas gråbergsresterna bort, det andra är anrikning då maler man malmen och tar bort ännu mer föroreningar och det sista steget är pelletisering. Pelletisering är när man sätter ihop den finmalda malmen blandat med vatten, den blandningen heter slurry, till lika stora järnmalmskulor, pellets. Sedan transporteras pelletserna med malmbanan till någon av malmhamnarna som därifrån exporteras till olika företag.

Försvaret

Nu hade Norrbotten blivit en jätte viktig del för Sverige. Eftersom Norrbotten hade så mycket av de råvarorna som gjorde landet rikt behövdes ett försvar. Försvaret skulle försvara Sverige mot främst Ryssland. På den här tiden tillhörde Finland Ryssland och gränsen mellan Sverige och Finland var oskyddad längs med Tornedalen. I maj år 1900 bestämde riksdagen att en fästning skulle byggas i Boden. Eftersom att malmbanan nådde Boden år 1894 så passade det väldigt bra att placera ut försvaret där. Bodens fästning byggdes för att användas som spärr, operations och förrådsfästning. Fem artillerifort var kärnan i fästningen, de var insprängda på båda sidorna om Lule älv, alltså i en cirkel runt Boden. Mellan forten finns andra befästningar, de kompletterar fästningsförsvaret. År 1909 blev Bodens fästning stritsförberedd, men under de följade åren fanns det många kompleteringar som återstod att göra. Arbetsstyrkan bestod som mest av 900 man. Efter andra världskriget diskuterades det om att Bodens fästning skulle läggas ner men det var fortens motståndskraft som gjorde att de behölls. Bodens fästning ansågs klara kärnvapen. De placerade kanonaderna med vridbara pansarkupoler på bergets krön efter som uppsikten var bra där. En kanontorn är en skyddad och svängbar uppställningsplats för artilleripjäser, kanontorner används på fartyg och befästningar. År 1907 avfyrades de första kanonaderna från Bodens fästning. Bodens fästning är byggd av betong och pansar. På den tiden gav det byggnadsmatrialet forten en imponerande fortifikatorisk styrka.

Förutom att forten användes som sovplatser och förläggning fanns det även förråd med proviant och ammunition. Det fanns även lokaler för underhåll och service. För att de skulle vara säkra på att alltid ha vatten borrades brunnar som ibland var 200 meter djupa. Avloppssystem och ledningar för värme och ventilation byggdes och i september 1912 gjordes en försöksmobilisering. Mobilisering betyder att en stat omorganiseras för ett krig. Bodens fästning skulle komma att bli Europas största bergsfästning.

Malmhamnarna

I både Narvik och Luleå fanns och finns malmhamnarna. År 1883 började det engelska företaget som hade byggt malmbanan att bygga kajerna. De använde en hissanläggning som hette Elevatorn för att lyfta malmvagnarna så man kunde tippa malmen ner i fartygets lastrum. Elevatorn användes fram till 1912, den kunde som mest lyfta ca 100 ton, eller tre malmvagnar. Elevatorkajen och lastbryggorna fortsatte man att utveckla eftersom malmskeppningen hela tiden ökade. Den ena lastbryggan var utrustad med två järnvägsspår och den andra med en enkelspårig. På den lastbrygga där det var två järnvägsspår kunde två fartyg lastas samtidigt.

Kiruna

Kiruna byggdes för att järnmalmen hittades, hade man inte hittat malm så hade inte Kiruna stad blivit till. År 1899 hade LKABs verksamhet börjat och redan ett år senare bodde det 1000 personer i Kiruna. Hösten 1900 stod LKABs första arbetarbostäder klara. Redan 10 år senare hade befolkningen ökat till drygt 7400. Då uppkom ett problem det fanns bara bostäder för ungefär en tredjedel av befolkningen. Trångboddheten var både ett sanitärt och socialt problem. Därför bestämde LKAB att Kiruna skulle bli ett mönster samhälle, världens bästa samhälle. Per Olof Hallman som ansågs vara en av den tidens främsta stadsplanearkitekter ritade stadsplanen för Kiruna. För att dämpa de kalla nordanvindarna så byggdes inte gatorna regelbundet. Det var så Kiruna blev till. En större inverkan som järnmalmsfyndigheterna har gjort på Kiruna är att en stor del av staden snart måste flyttas.   Många viktiga bygnader kommer behöva rivas eller flyttas. Ett exempel på en byggnad som måste rivas är stadshuset, den har fått pris som Sveriges vackraste byggnad. Staden måste flyttas för att LKAB ska komma åt malmfyndigheten som sträcker sig under staden. Om de bryter malm under staden utan att ha flyttat den så kommer marken att falla ihop.

Porjus

Om inte järnfyndigheterna hade funnits så hade inte malmbanan heller blivit till. Då hade inte Porjus kraftverk behövts byggas och skapa el till malmbanan. Då hade Porjus troligt vis inte varit ett samhälle idag utan bara ett vattenfall.

Källförteckning

http://www.ne.se

http://www.ne.se/lang/kallbräcka

http://www.ne.se/lang/lkab

http://www.lkab.com

Betydelse av statestikord

Population- Population är när det finns en viss art eller växt inom ett begränsat område under en speciell tidpunkt. Ett exempel på en population är hela Sveriges befolkning. Inom statistiken använder man population vid statistiska undersökningar om hela mängden t.ex individer. Ett exempel på en undersökning är alla individer i hela Sverige.

Svarsfrekvens- Svarsfrekvens är hur många svar som en undersökning har fått jämfört med antalet möjliga svar.

Urval- Urval betyder att man från en viss mängd väljer ut ett antal. Ett exempel på när man använder urval är om man ska göra en undersökning om hur skolorna är i en kommun så väljer man ett urval av de som bor i den kommunen i åldrarna 7 till 18. 

Felmarginal- Felmarginal betyder att man inte alltid kan lita på en stickprovsundersökning. Varför man inte alltid lita på det är för att siffrorna från ett stickprovsundersökning är inte det samma som om hela Sveriges befolkning skulle svarat på frågan. Det man alltid ska komma ihåg är att siffrorna från en stickprovsundersökning inte är exakta.

Bortfall- De som inte svarar på en undersökning brukar man kategorisera som bortfall.

Normalfördelning- Normalfördelning beskriver hur en mängd olika värden fördelar sig. Några exempel vad det kan handla om är fördelning av intelligens hos en grupp människor.

Medelvärde- Medelvärde kallas också för genomsnitt. För att räkna ut medelvärdet på något så måste man addera alla värden och sedan dela summan med antalet värden. Till exempel "Kalle är 5 år, Kajsa är 10, Hilda 4 år och Pelle är 1 år. Räkna ut medelvärdet på deras åldrar tillsammans." Först adderar jag ihop allas åldrar tillsammans och sedan delar jag summan med värdet av hur många dem är. 5+10+4+1=20

20/4=5 Svar: Deras medelålder är 5 år.

Median- Median är det värdet som ligger i mitten av en talserie. Talserien måste vara i storleksordning.

Typvärde- Det värde som förekommer flest gånger i ett statistiskt material är typvärdet. Ett exempel på typvärde är "Om ett antal hundar har åldrarna 8, 4, 4, 5, 8 och 4 år då är typvärdet 4 år eftersom det är den åldern som flest hundar har."  

Mitt boktips av Matilda

Häxa och Häxa- Bortom tiden

Mina boktips är böckerna Häxa och Häxa- Bortom tiden av Celia Rees.

Boken Häxa utspelar sig i både Storbritannien och mest i Amerika under 1600- talet. Boken handlar om den 16 åriga flickan Mary som bor med sin mormor i England. Marys mormor är väldigt duktig med örter och växter och hon kan bota människor med hjälp av dem. Hon hjälper även till vid förlossningar. 

För det mesta kan hon bota människorna i byn men ibland går det snett. Då blir människorna oroliga och tror att hon har lagt en förbannelse på över personen. Hon blir misstänkt för att vara häxa och ett litet tag efter hängs hon. För att inte Mary också ska bli anklagad för att vara häxa så immigrerar hon till Amerika. Under hela boken skriver Mary dagbok om livet på den tiden och sina tankar om hon själv är en häxa. Dessa dagboksblad sydde hon in i ett lapptäcke som sedan hittades i vår tid. 

Den andra boken Häxa- Bortom tiden är uppföljaren till Häxa. Häxa- Bortom tiden utspelar sig både hos Mary på 1600-talet och i vår tid där man får följa Alison Ellman som ska göra uppföljaren till den första boken och Agnes som är en ättling till Mary. I slutet av första boken står det att man ska skicka ett mail till Alison Ellman om man vet något om någon av karaktärerna i boken, om vad som hände efter Marys dagbokspapper tar slut. Agnes är en ung tjej med indianskt påbrå som efter att ha läst boken bestämmer sig för att skicka ett mail till Alison för att berätta vad hon vet om Mary. I Häxa- Bortom tiden får man veta mer om vad som hände med alla karaktärer efter Marys dagbokspapper tog slut.

Det jag gillade med böckerna Häxa och Häxa- Bortom tiden är att jag kunde inte urskilja om allt som stod i böckerna hade hänt på riktigt eller om det var bara påhittat. Jag tycker också att det blir mer spännande när författaren skriver ur en historisk vinkel då blir det mer verkligt. Boken är skriven ur dagboksperspektiv och det tycker jag är ett stort plus för då känns det som man kommer närmare huvudpersonen. Den här boken tycker jag passar både killar och tjejer.

           Häxa                                                     Häxa- Bortom tiden

Prao bilder vecka 15 Studio Form

Bilder Prao vecka 14 Arealensförskola

Reumatiska sjukdomar

Beskrivning av reumatism

Reumatism är ett samlingsnamn för ett 80-tal diagnoser och ännu fler sjukdomstillstånd. Ungefär 1 miljon människor i Sverige är drabbade av en reumatisk sjukdom. Reumatiska sjukdomar drabbar huvudsakligen skelettet, leder och muskler men det kan också drabba livsviktiga organ och kärl. De reumatiska sjukdomarna är alla kroniska. Reumatiska sjukdomar får man för att immunförsvaret angriper den egna kroppen.

Det finns fyra huvudgrupper av reumatiska sjukdomar och de är:

Rörelseorganens lokala och generella smärt-tillstånd, reumatiska systemsjukdomar, inflammatoriska ledsjukdomar och degenerativa led- och ryggsjukdomar.

Fibromyalgi är en sjukdom som hör till rörelseorganens lokala och generella smärt-tillstånd.

Symtom för reumatiska systemsjukdomar är inflammationer i vävnader eller organ som inte strikt räknas till rörelseorganen och ledsymtomen finns också i dessa sjukdomar.

Ett exempel på en reumatisk systemsjukdom är systemisk lupus erythematosus (SLE).  

Huvudsymtomen för inflammatoriska ledsjukdomar är ledvärk och ett exempel på en inflammatorisk ledsjukdom är Bechterews sjukdom.

Ett exempel på en degenerativ led- och ryggsjukdom är spondylos. Spondylos är det samma som artros.

Fibromyalgi är en sjukdom som hör till rörelseorganens lokala och generella smärt-tillstånd.

Beskrivning av Fibromyalgi

Fibromyalgi drabbar fler kvinnor än män och det är en livslång sjukdom som man oftast får i unga år eller i medelåldern. Nio av tio som drabbas av fibromyalgi är kvinnor. Sjukdomen ger smärta i kroppens mjuka delar, man kan också bli onormalt trött och få tarmproblem. Andra symtom som sjukdomen för med sig är morgonstelhet,stickningar och domningar, framför allt i händerna, sömnstörningar och oro, depression och koncentrationssvårigheter. 

Man har ont i kroppen dygnet runt, både i rörelse och vila. Studier har visat att personer med fibromyalgi har förändringar i muskelvävnaden och en ökad smärtaktivering i det centrala nervsystemet.

Smärtan flyttar sig mellan de olika delarna i kroppen. Det finns nio par triggerpunkter där man har ont. Med hjälp av dessa nio par triggerpunkter kan man diagnostisera sjukdomen. Sjukdomen blir sämre av kyla och stress men smärtorna minskas av värme och stretching. 

Varför man får sjukdomen är inte fastställt än men ofta finns det också en psykisk överbelastning som kan bidra till att utlösa sjukdomen. 

Träning är ett bra sätt att behandla fibromyalgi. Då tränar man lågintensiv träning som till exempel styrka och uthållighet. Många personer som har fibromyalgi föredrar vattengymnastik i en uppvärmd pool. 

Beskrivning av Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Ungefär 6 000-8 000 människor har SLE i Sverige och varje år får 400 människor SLE. Denna sjukdom drabbar främst kvinnor, 80 till 90% som får SLE är kvinnor. Det vanligaste är att man får sjukdomen när man är ganska ung, före klimakteriet men det finns vissa som drabbas när de är äldre. Var tionde person som har SLE har en nära släkting som också har SLE. Med dessa fakta har man kunnat dra slutsatsen att sjukdomen är till viss del ärftlig men oftast krävs det mer för att sjukdomen ska utlösas. Som till exempel kan vissa läkemedel utlösa sjukdomen.

De vanligaste symtomen är onormal trötthet som inte försvinner även fast man sover mycket, feber, minskad aptit och viktnedgång. Ledvärk och ledinflammation är också ganska vanligt att ha, över 90% som har SLE har det. Solöverkänslighet är ett annat symtom som är vanligt, den vanligaste reaktionen är att man får kliande blåsor på huden. Nästan hälften av alla med SLE drabbas någon gång av inflammation i lungsäcken. Det främsta symtomet på inflammation i lungsäcken är smärta vid djupandning. En annan sak man kan få är hjärtsäcksinflammation och det är när man får inflammation i hjärtsäcken som hjärtat ligger i. Det som då kan hända är att hjärtmusklerna också kan blir inflammerade. Två tecken på det här är orkeslöshet och hjärtklappningar. I den här sjukdomen är det väldigt vanligt att få inflammation i njurarna men det hinner sällan bli allvarligt eftersom vi idag har en så bra behandling mot det.

Man kan även få symtom från nervsystemet till exempel depressioner, koncentrationssvårigheter, migrän och stroke. SLE kan även påverka blodet och blodkärlen ett exempel är att man kan få blodkärlsinflammation och det kan leda till blodbrist till hjärnan. Hud, hår och slemhinnor kan också bli drabbade av sjukdomen. Håret kan falla av antingen fläckvis eller helt och hållet och i de flesta fall växer det tillbaka. Man kan även få sår i munnen och i underlivet. Ett exempel på ett hudsymtom man kan få är rodnande utslag med en speciell form som man får på hals, överarmar och bål.

För att behandla SLE finns det många olika läkemedel som man kan ta. Om man har ledvärk ska man ta antiinflammatoriska läkemedel och när man har extra mycket ledvärk ska man ta starkare läkemedel som till exempel kortison. En sak som man kan göra själv är att vara noggrann med att inte sola solarium och att använda solskydd när solen skiner. Detta är väldigt viktigt eftersom personer med SLE är solöverkänsliga. Rökning kan förvärra hudutslagen så därför är det också viktigt att sluta röka. Läkemedel med östrogen är viktigt att undvika då de kan förvärra sjukdomen. Ett exempel på ett läkemedel med östrogen är p-piller. Sulfapreparat som finns i bland annat vissa typer av antibiotika är förbjudet att använda för personer med SLE. Vacciner med försvagade och levande virus ska man också undvika. Eftersom stress kan förvärra sjukdomen och även utlösa den är det viktigt att inte stressa för mycket.

Beskrivning av Bechterews sjukdom

Bechterews sjukdom kallas även för ankyloserande spondylit (AS). Bechterews sjukdom påverkar främst ryggen genom smärta och stelhet. Bechterews sjukdom kan i vissa fall föra med sig felställningar i framför allt ryggen. För att man ska ha Bechterews sjukdom måste det stämma in på fyra av dessa fem punkter:

1. När man får det första symtomet är man ung, mellan 15 till 30 år. 

2. Sjukdomen smyger sig på under lång tid. 

1. Värken sitter i under minst tre månader.
2. Smärtor på natten och stel i ryggen på morgonen.
3. Värken blir sämre och man blir stelare om man inte rör på sig.

Det tar oftast väldigt många år innan man kan diagnostisera Bechterews sjukdom eftersom sjukdomen byggs upp under en lång tid. Det första tecknet är att man får ont i nedre delen av ryggen, på vardera sida om ryggraden. Det känns som en dov molande värk som strålar ner mot benen och rumpan. Ett annat tidigt tecken är smärta från senfästen till exempel i hälen, sittbensknölarna och längs bäckenkanten. Med tiden sprider sig smärtan och värken längre upp i ryggen, bröstkorgen och till lårets utsida. Ungefär en tredjedel som har den här sjukdomen är också drabbade av ledinflammationer i andra delar av kroppen, höfter, axlar, knän, fingrar och handleder. Rygginflammationen kan göra att vävnad ombildas till ben vilket gör att man blir stel och då kan det bli fel ställningar.

Undersökningar som reumatologläkare gör för att fastställa om en person har Bechterews sjukdom är blodprov där man kollar om personen har förhöjd sänka. Det finns ett prov som man kan ta som kollar om man har HLA B27 faktorn, 90-95 procent som har Bechterews sjukdom har denna faktor. Genom röntgen kan man också se om en person har haft Bechterews sjukdom under en längre tid, det är förbeningarna man ser på röntgen.

Det finns flera följdsjukdomar som till exempel irit som är inflammation på ögats regnbågshinna. Några vanliga symtom på irit är när ögat blir rött, speciellt närmast regnbågshinnan, ögat värker och blir ljuskänsligt.

I det senare stadiet av sjukdomen kan man få skador eller brott på ryggraden, det händer för att skelettet blir skörare när det förbenas. Då måste man vara mer försiktig med stötar och påfrestningar på ryggen. Sjukdomen kan också drabba de inre organen så som hjärtat, lungspetsarna och njurarna.

Orsaken till att man får Bechterews sjukdom kan var ärftlighet men graden på sjukdomen kan variera från person till person. Om man inte har HLA B27 faktorn är det oftast inte ärftligt men även om man har HLA B27 faktorn är det inte helt säkert att man får sjukdomen. Man tror att även infektioner kan vara orsak till spondylartriter.

Träning är den viktigaste behandlingen av spondylartiter. Det är viktigt för att man inte ska bli stel och minska smärtan i kroppen. Det finns även smärtstillande och inflammationsdämpande mediciner det är bra att ta för att man ska kunna klara av att genomföra sin träning. I början av sjukdomstiden är det bra att ha kontakt med en sjukgymnast för att anpassa träningen så man inte skadar sig. Ett exempel på en medicin är Sulfasalazin som kan minska besvären som finns i sjukdomen. Det är en medicin som kräver att man ska ta labbprover regelbundet för att hålla koll på biverkningarna. En annan  viktig sak är att man inte ska röka för när man har inflammation i bröstryggraden kan man få försämrad lungfunktion. Om man får stora besvär i lederna kan man vid operation byta ut olika leder i kroppen, man kan även operera ryggen om den har blivit felställd. Det är viktigt att en reumatologläkare kollar rörligheten i kroppen regelbundet. 

Det finns inget som man kan göra för att undvika att få denna sjukdom eftersom den är ärftlig och kan bero på infektioner.

Organsystem

Skelettet i vår kropp är uppbyggt av ungefär 200 olika ben. Vissa ben är stora som till exempel lårbenen och höftbenen. Andra ben är väldigt små som benen i fingrarna och tårna. För att några av benen ska kunna röra sig i förhållande till varandra behövs lederna. Lederna håller ihop bendelarna och ger skelettet stadga. När man har en reumatisk sjukdom kan lederna bli drabbade genom inflammationer. Det finns fyra olika typer av leder. 

Det är kulleder, två-axlade leder, gångjärnsleder och vridleder. Kulleder kan röras åt alla håll, två exempel på kulleder är höftleden och axelleden. Handleden är ett exempel på en två-axlad led, handleden kan både böjas framåt, bakåt och i sidled. Gångjärnsleder kan bara röras fram och tillbaka, de fungerar ungefär som gångjärnet på en dörr. Lederna i tårna är ett exempel på en gångjärnsled. Vridleder är de mindre vanliga lederna och de finns till exempel mellan strålbenet och armbågsbenet i underarmen. Vridled är den led som bara går att vrida i en riktning. Ett exempel är att när man har ledgångsreumatism, Reumatoid artrit (RA) kan man få inflammation i gångjärnslederna och det kan leda till deformering av fingrarna och fötterna. Både finger och tå benen blir förskjutna och de kroknar.

Vid ledinflammation är det främst ledens hinna och muskelfästen som är inflammerade. Vid en långvarig ledinflammation kan ledytan luckras upp, då blir den mer porös. Det är därför fingrarna och tårna blir sneda. En skillnad mellan ledgångsreumatism och bechterews sjukdom är att vid bechterews sjukdom bildas det ben när inflammationen läker ut. Benytan som bildas är porös och gör ryggen mera skör och stel. Vid SLE drabbas kroppens leder men även de inre organen, hjärtat, lungorna, njurarna. De yttre organen drabbas också, hår, hud och slemhinnor är exempel på det. 

Jag har gjort en intervju med min mamma Rose-Marie som har en reumatisk sjukdom.

1.Vilken sjukdom har du?

1. Jag har en spondylartrit, som liknar Bechterews sjukdom.

2.Har du HLA B27 faktorn?

2. Nej det är därför läkarna inte kan säkert säga att jag har Bechterews.

3. När tror du att sjukdomen började och hur?

3.Jag tror sjukdomen började när jag hade vattkoppor, jag var 24 år. Då fick jag också regnbågshinneinflammation som är typiskt för spondylartriter.

4. När fick du diagnosen?

4. Den fick jag när jag var 38 år gammal, efter jag hade haft influensa med en feber som aldrig försvann.

5.Vilka symtom har du haft?

5. I alla år från det jag var 24 år har jag haft ont i ryggen, höften, med strålande smärta från höften till låret. Jag har även haft ont i nacke, axlar och i övre delen av ryggen utan att förstå vad det har berott på. När jag var 38 år fick jag många regnbågshinneinflammationer. På de senaste åren har jag fått mycket ledinflammationer.

6. Vad har du provat på för att lindra sjukdomen?

6. Jag har gått hos sjukgymnaster och fått behandling av olika maskiner som ska lindra smärtan. Jag har tränat i uppvärmd bassäng med vikter, på senare år tränar jag själv genom att dansa och springa, det är roligare att träna själv för då känner man sig mer frisk än när man går hos en sjukgymnast. 

Jag äter inflammationsdämpande mediciner, värktabletter och sulfasalazin som är en speciell medicin för spondylartriter. På reumatologmottagningen får jag kortisonsprutor i ryggen och i andra leder. Kortison är en annan medicin som man också kan ta i tablett form.

7. Hur påverkar den här sjukdomen din vardag?

7. Jag har behövt anpassa en del saker i min vardag till exempel så behöver jag en extra mjuk säng för att kunna sova och må bättre på dagen. Jag kan bara köra en bil som jag har fått sätet uppbyggt på så jag har en bra sittställning när jag kör. Jag måste tänka på att inte sitta eller ligga stilla på samma position för länge för då bli jag stel och får ont. Jag kan inte lyfta och bära för tunga saker för då får jag ont och i värsta fall kan jag få en fraktur i ryggen och jag måste även tänka på att inte utsätta ryggen för stötar. Jag kan bli väldigt trött mitt på dagen eftersom jag inte får nog mycket sömn på natten på grund av värk.

8. Tycker du att din livskvalitet har försämrats av denna sjukdom?

8. Jag tänker inte att jag är sjuk och jag försöker leva ett vanligt liv och göra saker som jag tycker är roligt. Som till exempel att åka slalom, men jag gör det bara en gång per säsong. Efter det blir jag sämre i min sjukdom i minst en vecka men det är det värt för det höjer min livskvalitet.

Källförteckning

https://reumatikerforbundet.org

Reumatologisk forskning 2009

Skelett med förbeningar

Skelett utan förbeningar

Öga med regnbågshinneinflammation

De 4 vanligaste lederna

Skelettet

 

Hand utan förskjutningar i lederna

Hand med förskjutningar i lederna

Livsfrågor Matilda

Fråga 1 och 15. Vilka likheter hittar du mellan skapelseberättelserna? Jämför islam, kristendomen, judendom, buddhismen och hinduismens syn på döden och livet efter döden. Vilka likheter och skillnader finner du?

Svar: I både hinduismens skapelseberättelse och judendomens, kristendomens och islams skapelseberättelse så finns det en guddom i början som skapar världen och jorden och sedan allt liv på jorden. De skapelseberättelserna liknar också lite den vetenskapliga skapelseberättelsen Big Bang. Likheterna mellan dem är att i Big Bang så skapas också världen och jorden och sedan allt liv av en kraft men i de andra så skapas världen och jorden av en guddom. 

En likhet mellan buddhismens skapelseberättelse och de abrahamiska skapelseberättelserna är att i båda så tror man att man kommer någonstans efter döden. Men i de abrahamiska skapelseberättelser kommer man till himmelen om man har gjort goda handlingar när man levde på jorden, men i buddhismens skapelseberättelse handlar det om dina handlingar i ditt tidigare liv. Det är de handlingar som avgör vad du återföds till, det kallas karma. Buddhismen och hinduismen tror båda att man återföds, men i hinduismen tror man att det är själen som återföds och i buddhismen tror man att det är karman som återföds. detta är en stor skillnad mellan buddhismen och hinduismen. Både buddhismen och hinduismen tror att det är karma som avgör vad de återföds som.

Fråga 2. Vilka skillnader hittar du mellan skapelseberättelserna?

Svar: En skillnad mellan hinduismens, judendomens, kristendomens och islams skapelseberättelser är att i hinduismens skapelseberättelse finns världen redan medans i judendomens, kristendomens och islams skapelseberättelse så skapar gud världen. En skillnad mellan judendomens, kristendomens, hinduismens och islams skapelseberättelse och den vetenskapliga skapelseberättelsen Big Bang, är att i Big Bang skapas världen av en kraft och i de andra skapas världen av en guddom. En annan skillnad mellan alla skapelseberättelser och buddhismens skapelseberättelse är att i buddhismens skapelseberättelse har alltid världen funnits medan i de andra så skapas världen på något sätt.

Fråga 3. Vilket samband ser du mellan skapelseberättelsen och relationen mellan Gud och människan?

Svar: Buddhismen är den enda religionen som inte har en Gud. De har istället en profet som sin förebild och det är Buddha. Ett samband som jag kan se mellan de abrahamiska religionerna och buddhismen är att de alla har en profet som de följer, men en skillnad är att de abrahamiska religionerna också har en Gud som de tror på. 

Fråga 4. Vad gör dig glad och lycklig?

Svar: De människor som finns omkring mig som gör mig lycklig och glad är mest mina vänner och min familj men jag blir också glad av att spela fotboll, spela saxofon och dansa balett.

Fråga 5. Vad är människans uppgift på jorden enligt judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen? Vad tror du?

Svar: Jag tror att vår uppgift på jorden är att vi ska ta hand om jorden och varandra.

Fråga 6. Ta reda på vad orden fatalism och predestination betyder?

Svar: Fatalism är en teori som menar att den fria viljan som vi upplever är en illusion för vårt öde är redan förbestämt. Predestination betyder att Gud har valt i förväg vilka människor som ska bli frälsta från den eviga döden.  

Fråga 7. Hur tänker du just nu att du vill leva för att ditt liv ska kännas meningsfullt?

Svar: Jag vill göra det jag tycker är roligt som till exempel spela fotboll, dansa balett, spela saxofon och vara med mina vänner och min familj, men jag vill ändå känna mig pressad, stressad och ledsen ibland. Till exempel när jag är klar med ett jättesvårt skolarbete, kommer jag känna mig jättenöjd med mig själv och lättad. Det är viktigt att ibland kunna bli ledsen och det ska inte alltid vara så roligt hela tiden för då uppskattar jag det bra mer.

Fråga 8. Tänk om allt är förutbestämt. Hur skulle du förhålla dig till det?

Svar: Jag skulle leva som jag gör nu, alltså att jag skulle göra det jag vill varje dag och satsa på det jag vill. Varför jag tror jag skulle göra det är för att jag inte skulle ha vetat om att allt var förutbestämt.

Fråga 9. Tänk om allting bara händer av en slump. Hur skulle du förhålla dig till det?

Svar: Jag skulle nog leva på samma sätt som om allt var förutbestämt eftersom jag skulle göra det jag vill och satsa på det jag vill.

Fråga 10. Varför tror du att det finns det ont i världen?

Svar: Jag tror att det finns ont i världen för att det måste finnas kontraster. För om det inte fanns något som är ont så skulle vi aldrig kunna känna kärlek för då skulle vi uppfatta all kärlek och godhet i världen som neutrala handlingar och känslor.

Fråga 11. Varför tror du människan gör ont mot varandra?

Svar: Jag tror att till exempel varför mobbning händer är för att personen som mobbar mår dåligt själv och när den trycker ned någon annan får den mer självkänsla och blir mer säker på sig själv. Det är därför jag tror att vi människor gör elaka och onda handlingar mot varandra, för vi är osäkra och ibland rädda. Vi är ofta rädda för det som är annorlunda och det kan också vara ett skäl till att vi gör onda handlingar mot varandra. 

Om man ska se denna fråga ur en mer religiös synvinkel tror jag att det är för att Gud skapade människan med en fri vilja och redan i Edens lustgård bröt människan mot Guds regler. Människan har alltid varit avundsjuka och frestade att bryta regler och de har alltid viljat ha det de inte har. Jag tror att avundsjuka föder ondska, onda handlingar och tankar därför tror jag att människor gör ont mot varandra eftersom vi är väldigt avundsjuka av oss. Såklart beror det på hur mycket avundsjuka vi är.

Fråga 12. Ta reda på vad teodicéproblemet är?

Svar: Teodicéproblemet är det problemet när det verkar som att Gud tillåter all ondska.

Fråga 13. Hur förklarar olika de olika religionerna varför det finns ont och gott i världen?

Svar: De abrahamiska religionerna förklarar det så att Gud skapade människan med en fri vilja och då är de kapabla att göra både goda och onda handlingar. Gud skapade människan med en fri vilja eftersom han gjorde människan till sin avbild. I edens lustgård fanns ormen som symboliserar djävulen. Ormen försökte lura människorna att göra dåliga handlingar. De abrahamiska religionerna tror att djävulen också har en inverkan på oss människor så att vi gör dåliga handlingar. Både buddhismen och hinduismen säger att ondska finns för att människorna är okunniga och förvirrade och eftersom vi människor är det så har vi gjort dåliga val och handlingar. På så sätt har de onda handlingarna blivit till.

Fråga 14. Vad tror du händer när vi dör? Finns det något liv efter döden?

Svar: Jag tror inte att man får ett nytt liv på jorden men jag tror man kommer till himlen och får vara med sina döda släktingar och vänner. 

Fråga 16. Ta reda på vad följande ord betyder: monoteism, polyteism, panteism, ateism och existentialism.

Svar: Monoteism betyder att man tror på en enda Gud. Polyteism betyder att man tror på flera Gudar. Panteism är den uppfattning som tror att Gud och världen är ett och detsamma, de tror att gud finns i allt. Ateism betyder att man inte tror att det finns någon gud. Existentialism är en modern livstolkning som har uppstått mellan filosofi, diktning och religion.

Fråga 17. Det finns också så kallad new age, vad innebär det?

Svar: De som tror på new age tror att världen är på väg in i en ny tid. De kallar den tiden för vattumannens tidsålder, där kärlek, fred och ro ska härska. I new age gäller intution och känsla och inte gammaldags förnuft och kunskaper. Anhängarna till new age tror på astrologi, reinkarnation och andra läror som är mystiska och hemliga. De här lärorna har inget vetenskapligt stöd.

Fråga 18. Vad är astrologi, numerologi, och kinesisk astrologi?

Svar: Astrologi är den läran om himmlakropparnas påverkan människors personlighet och deras framtid. Numerologi är den tro om att vissa tal har magisk betydelse. Kinesisk astrologi är den spådomskonst om framtiden som har utgångspunkt i den kinesiska kalendern.

Fråga 19. Vad är människans uppgift på jorden enligt judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen?

Svar: Enligt judendomen är människans uppgift att leva efter Guds rättvisa, vilja och godhet, de ska visa respekt och eftersom de är skapade till Guds avbild så tycker judarna att de är Guds utvalda folk och då måste de vara bra föredömen för alla andra människor. Människans uppgift enligt kristendomen är att människan ska leva efter Guds lagar. Vi ska döpas, ta nattvarden och på så sätt ta emot kristendomen som sin religion. I islam ska man leva sitt liv för att andra ska kunna få ta del av det och man ska överlåta sig till Gud det är så de tänker att människans uppgift på jorden är. Inom hinduismen så är människans uppgift på jorden att man ska ta ansvar för sina egna handlingar och att man inte får skada och döda.  Man måste även visa kärlek mot allt. Ett mål som hinduerna strävar mot är att ta sig till Moksha och att höja sig i kastsystemet i sitt nästa liv.  I buddhismen så är människans uppgift att arbeta själv för att bli befriad från det eviga kretsloppet som de är i, alltså att de ska ta sig till nirvana.

Källförteckning

http://www.ne.se

Matspjälkningen/ Köttbullens resa genom kroppen

Först tuggar vi maten i munnen och det kallas att vi sönderdelar maten mekaniskt, sedan skickar spottkörtlarna ut saliv som börjar bryta ner stärkelsen i potatisen. Saliven innehåller enzymer och det är enzymerna som bryter ned stärkelsen. När potatisen och köttbullen har blivit mjuka och fuktiga så förs de till svalget detta utlöser en sväljreflex. Gommen höjs och stänger för näshålan och samtidigt fälls struplocket ner och täpper till luftstrupen. Det händer för att maten inte ska hamna i fel strupe alltså luftstrupen.

Sedan fortsätter maten till matstrupen. Matstrupens starka muskler pressar maten ner till magsäcken där maten knådas av muskler och blandas med sur magsaft. I magsäcken börjar proteinet från köttbullen bli sönderdelat av enzymet pepsin som finns i magsaften. Magsaften innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Saltsyrans uppgift i magsäcken är att döda bakterierna som kommer ner i magsäcken. I magsäcken finns slemhinnan som är täckt av ett speciellt slem som skyddar magsäcken mot den frätande syran. 

Maten fortsätter från magsäcken till tolvfingertarmen som är den första delen av tunntarmen. Till tolvfingertarmen leder också gångar från bukspottkörteln och levern. I levern tillverkas galla. Galla är en gulaktig vätska som finfördelar fett i tarmen. Bukspottkörteln tillverkar bukspott som innehåller många olika enzymer. Enzymerna fortsätter nedbrytningen av proteinet och kolhydraterna. Proteinerna blir till peptider och kolhydraterna blir till enklare socker. Bukspottet gör också så att det sura innehållet från magen blir mindre surt. 

När maten har blivit lättflytande så förs den vidare till tunntarmen. Tunntarmen är flera meter lång och med hjälp av musklerna i tarmens vägg drivs maten fram genom hela tarmen. I tarmen sönderdelas näringsämnena för sista gången. Enklare socker delas till druvsocker och peptider till aminosyror. Tarmludd kallas de små vecken och utskotten som är på tuntarmens vägg. I dem finns små blodkärl som tar upp näringsämnena och sedan så för dem vidare näringsämnena till kroppens alla celler. 

Det som finns kvar av maten fortsätter till tjocktarmen. När maten har kommit till tjocktarmen så finns det inte så mycket näring kvar i den. I tjocktarmen tas olika salter och vatten upp av blodet då blir innehållet i tarmen fastare. Det som blir kvar i tarmen är de delar av maten som inte vi inte kan sönderdela som till exepel växtdelar av cellulosa och andra fibrer. Fibrerna hjälper tarmen att fungera som den ska så mat med mycket fibrer i är ändå nyttigt. Det finns mycket bakterier i tjocktarmen som hjälper till att ta hand om avföringen. De flesta av de är nyttiga och tillverkar till exempel viktiga vitaminer. Ungefär en tredjedel av avföringen består av baktrier när den når ändtarmen. Nu lagras avföringen i ändtarmens nedersta del. När den är fylld drar tjocktarmen ihop sig och driver ut avföringen genom analöppningen (anus). 

Frankenstein

1) Frankenstein utspelades ungefär på 1800-talet tror jag.
2) Jag kommer inte exakt ihåg vars den utspelades men jag tror det var antingen Storbritannien eller Schweiz eller både och.
3) Jag tror att budskapet är att man inte ska döma folk efter deras utseende och att man ska lära känna personen innan man har förutfattade meningar om personen.
4) Jag tycker att den var jätte bra. Den var väldigt inspirerande och skådespelarna gjorde teatern väldigt bra, gripande och levande. Det enda jag tyckte var lite dåligt med teatern var att skådespelarna skrek så högt så man fick ont i öronen.

Prao v.15 Fredag Studio Form

På fredagen kom jag till Studio Form med min mamma som skulle färga håret. Det var egentligen inte tänkt att jag skulle klippa hennes hår men efter hennes hår var färgat så övertalade hon mig till att göra det. Då klippte jag hennes hår i en helform som det kallas. Det var inte så svårt som jag hade förväntat mig att det skulle vara. När man klipper en helform så har man delat upp håret i flera sektioner. Man börjar med att klippa underhåret så man får en mall att gå efter till resten av håret. När jag hade klippt klart hennes hår stylade jag det lite med hår mouse och blåste det torrt. När jag stylade min mammas hår så kom Murjäkk på besök och pratade lite med mig om min prao tid. Efter det så gjorde jag det gamla vanliga vek tvätt, sopade, diskade och mycket mer. Sedan gjorde jag intervjun med Felicia och Ingela. Klockan två gick jag från min prao. Jag tycker att det har varit väldigt roligt och lärorikt att praoa på en frisörsalong.

Prao v.15 Studio Form Torsdag

Idag har jag gått runt och fotat i salongen. Jag fotade från olika vinklar, väldigt nära, längre i från, jag lekte lite med olika skärpor och jag försökte förmedla den mysiga känslan i salongen. Jag vek också tvätt, fyllde på med godis i godis skålen, tömde sopkorgen i gästtoaletten, diskade kammar och diskade disk. Sedan satt jag och kollade på när Felicia klippte en flicka och när hon permanentade en dam. Jag fick lära mig lite om hur det går till när man permanentar och vad det är som gör att håret blir lockigt. När jag inte har någonting att göra på dagarna så läser jag min bok Boktjuven.

Prao v.15 Studio Form Onsdag

På onsdagen gjorde jag det gamla vanliga tvättade, tork tumlade och vek tvätt, sopade hår, tömde soporna och diskade disk. Sedan fick jag träna på att klippa helform (en sådan klippning som jag skulle ha gjort på min mamma) på en docka. Helform är när alla längder i håret är lika långa. När man tittar på frisörerna när dem klipper så ser det jätte lätt ut men när man väl provar själv så är det väldigt svårt. Jag lärde mig att hålla både saxen och kammen i samma hand när man kammar håret. Det är väldigt svårt. Eftersom jag tyckte det var så svårt att klippa så bestämde jag mig för att inte klippa min mamma på fredag.

Prao v.15 Tisdag studio form

Eftersom mina arbetsuppgifter är att städa och hålla fint i salongen så finns det inte så mycket att göra på dagarna för att det blir inte så snabbt oreda och smutsigt i salongen. De viktigaste arbetsuppgifter som finns här är att klippa och frisera hår men jag kan inte göra det utan utbildning och erfarenhet. Jag tvättade, tork tumlade och vek handdukar på tisdagen. Sedan fick jag också diska kammar med diskmedel. När det inte finns något att göra och jag har extremt tråkigt så tar jag fram ett ''dockhuvud'' som man kan göra frisyrer på och flätar olika slags flätor så det gjorde jag den dagen.

Prao v.15 Måndag Studio Form

Klockan nio kom jag till frisörsalongen Studio Form. Jag och min handledare Felicia satte oss ner och bestämde mina arbetstider den här veckan och hon berättade vilka mål vi hade för den här veckan. Målen var att jag ska lära mig hur man gör en speciell klippning som jag ska klippa på min mamma på fredag och att jag ska få lära mig hur man rullar permanent rullar på en docka. Det jag ska göra på Studio Form är att städa, sopa bort hår från golvet, damm torka, diska, tvätta och mycket mer. Det jag gjorde på förmiddagen var att jag damm torkade alla hyllor med hårprodukter och tvättade handdukar och tork tumlade dem. Sedan hade jag lunch. Efter lunch fanns det inte så mycket att göra så då tog jag en av dockorna från hyllan och flätade och lockade dockans hår. Sedan avslutade jag dagen klockan tre.

Prao v.14 Fredag Mefos

På fredagen var dagiset stängt för pedagogerna skulle ha planeringsdag så då var jag på min pappas jobb och intervjuade tre av hans kollegor om deras yrke.

Prao v.14 Torsdag Arealens förskola

När jag kom på morgonen fick jag veta av min handledare att vi skulle gå och sätta oss och prata om hur det har gått den här tiden på dagiset. Innan vi skulle göra det skulle Anki anmäla olika saker som behövdes lagas på dagiset och då fick jag se hur man gjorde det och det var väldigt enkelt. När hon var klar med det så satte vi oss ner och pratade om hur det hade gått under den här tiden jag har varit där. Hon tyckte att jag hade skött mig väldigt bra och kommit nära barnen så hon var väldigt nöjd med min prao tid. Hon hade skrivit ner alla svar på frågorna som jag skulle intervjua henne med och de fick jag då. Sedan diskuterade vi lite allmänt om barns utveckling och hur det fungerar på ett dagis och sedan gick vi ut till barnen som var vid naturrutan. Jag och Anki var bara där en kort stund och efter det gick vi tillbaka till dagiset och hade vår 15 minuters rast. När barnen kom in var de tid för lunch.

När jag kom tillbaka från lunchen gjorde barnen inget speciellt, alla lekte med olika saker. Då gick jag runt på dagiset och pratade lite med alla barnen och intresserade mig för vad de gjorde. Sedan var det dags för mellanmål och då åt jag en macka med barnen för att det var sista dagen på där. Det sista jag gjorde på dagiset var att säga hejdå till alla barnen.

Prao v.14 Onsdag Arealens förskola

På morgonen fick jag sitta med när barnen skulle äta frukost. Ett av barnen ville ha ett glas mjölk så jag gick in till de andra fröknarna och frågade om hen fick det. Det fick hen men jag fick veta att det barnet alltid drack sig mätt på mjölk och då åt barnet inte upp gröten. Jag gjorde så att jag sa till hen att innan hen skulle få mjölken så skulle hen äta av gröten. Jag såg till att barnet åt ungefär hälften av gröten innan hen fick lite mjölk i glaset. Det fungerade bra för efter hen hade druckit upp sin mjölk så åt hen upp all gröt som fanns kvar i talriken. Jag är stolt över att jag fick detta barn att äta upp sin gröt eftersom hen brukar ha svårt med att äta frukost på morgonen.

Sen skulle de yngre barnen ut och leka, då stannade jag inne med de äldre barnen som skulle få jobba i lera. Innan de började med leran så ville alla barn leka med de nya leksakerna som dagiset hade fått från ett av barnen. Alla barnen tyckte de nya leksakerna, som var små riddare figurer och hästar, var jätte roliga att leka med. Min handledare Anki kom på att barnen kunde göra ett tält till figurerna så två av barnen följde med henne och började göra tältet. Anki gjorde det som var för svårt för barnen men de fick limma ihop tältet själv med en limpistol.  Sedan gjorde dem en flagga och en matta till tältet med olika tyger. Tältet gjorde leken ännu roligare.

När de jobbade med lera så provade barnen olika metoder som de själv kom på. Det var intressant att höra och se när de bytte kunskap om hur man kunde göra med leran. Ett exempel på det var när ett av barnen kom på att man kunde banka på leran med knytnävarna för att få den platt och sedan sa hen det till alla andra som också började göra så. Ett av barnen kom på att man kunde göra mönster i leran. Hen använde olika verktyg som man jobbar med i lera till att göra fina mönster på leran. Sedan hade de lunch. När jag kom tillbaka från lunchen så var det inget speciellt inplanerat så då lekte barnen själva och jag läste någon bok då och då. Jag gick runt och kollade på vad barnen lekte och pratade med dem om lite allt möjligt eftersom det var min näst sista dag på dagiset. Ett av barnen lärde mig hur man vek i papper en katt och sedan gav jag den till henne. Efter hon hade fått en katt ville naturligt vis nästan alla andra barn ha en så då vek jag katter så alla som ville ha en fick en. Det var det sista jag gjorde innan jag skulle gå hem den dagen.

Prao v.14 Tisdag Arealens förskola

Kl 8 kom jag till Arealens förskola och det första jag gjorde var att jag lade ut tallrikar och skedar till barnen och fick sitta med vid frukosten. Barnen ville visa att de kunde själv och var duktiga när de skulle hälla upp mjölk och ta gröt. Alla var pratglada och pratade om allt möjligt och drog första april skämt. Sedan skulle de minsta barnen få för första gången jobba i riktig lera och de större barnen ha matematik.

På matematiken tog pedagogen Laila fram olika små saker som till exempel pennor i olika storlekar, en synål, en hårnål, sudd, klämmor och mycket mer. Då fick barnen ta upp två saker och förklara varför de tyckte de passade ihop. Det var intressant att höra alla barnens svar och vissa av svaren tänkte jag själv på och vissa var helt nya för mig. De gick också igenom vad de hade svarat på frågorna som pedagogerna hade ställt när de var vid deras naturruta som vi sedan gick till. Naturrutan är ett visst ställe nära dagiset i skogen som barnen har besökt flera gånger och för varje gång de kommer dit får de säga vad som har ändrats sedan sista gången de var där. Barnen fick leda mig dit och säga höger och vänster för att träna på det. Sedan fick de leka fritt ett tag innan vi gick tillbaka till dagiset. När vi kom tillbaka så var de stora barnen ute ett tag innan de skulle äta lunch och då gick jag in till de mindre barnen och kollade på när de lekte med Play-Doh. Sedan var det tid för lunch.

När jag kom tillbaka efter lunchen satt de äldre flickorna med pedagogen Minna och skrev strålar till deras kompis-sol. På strålarna till solen skrev de olika förslag hur man skulle vara en bra kompis och detta gjorde de för att det skulle bli lättare att hålla sams. Barnen och Minna satte upp solen i deras skogsrum och alla blev jätte nöja med solen. Sedan läste Minna en bok om att leka tre och frågade barnen om de tyckte flickorna i boken var snälla kompisar och alla var eniga om att det var de inte.

Jag har märkt att barnen här på dagiset uppskattar jätte mycket när man läser för dem så det gjorde jag mycket. Jag satt också och bara kollade på när barnen lekte och då fick jag faktiskt lösa en konflikt också. Det hade blivit lite ledsamheter mellan två av de yngsta pojkarna och båda tyckte att det den andra hade gjort var fel och då sa jag att de skulle säga förlåt till varandra så allt blev bra igen. Då gick den ena pojken fram till den andra och kramade om honom och sa förlåt. Det sista jag gjorde vara att jag var med barnen ute ända tills jag slutade.

Ett tag var jag ensam på ena sidan av gården där många av barnen var och helt plötsligt hörde jag någon gråta. Jag kollade upp och såg en av pojkarna sitta och gråta så jag gick fram till honom och frågade vad som hade hänt. Han svarade att han fick hammaren i ögat då kramade jag om honom och sa att vi går till Anki (min handledare). Efter hon hade tittat på hans öga så gick jag med honom och så satte vi oss på trappan och jag började prata med honom eftersom han inte ville gå och leka med de andra. Han hade fortfarande ont men glömde snabbt bort det när vi började prata om hans favorit ämne lego ninjas. Han berättade så utförligt om olika saker som hade hänt i filmerna och jag intresserade mig även fast jag inte riktigt förstod allt. Det var en härlig känsla att känna att jag kunde trösta pojken och få han på bättre tankar.

Innan jag gick hem så lekte vi kycklingen och räven och jag och en av de minsta barnen var kycklingmamma. Sedan när jag skulle cykla hem så stod alla barnen och kollade och vinkade till mig. Man känner sig väldigt uppskattad när de frågar tusen gånger om man kommer tillbaka imorgon.

Prao v.14 Måndag Arealens förskola

Dagen började med att jag kom till Arealens förskola kl 8 och fick presentera mig för barnen, sedan gick jag och min handledare Anki till ett enskilt rum och pratade om hur det fungerar på denna arbetsplats och hur de jobbar och vilka mål de strävar mot. Efter det skulle barnen gå ut och leka och då fick jag hjälpa barnen på med vantarna och sedan var jag ute med barnen och lärde känna dem bättre.

Det var intressant att se hur långt deras fantasi kunde ta dem i deras lekar. I ena stunden var vi hästar i olika färgglada färger som red och busade och i nästa stund var vi på en båt och var rädda för hajar som skulle bita oss i fötterna. Det som var så fantastiskt var att om jag sa "Kolla på delfinen där" så såg alla barnen delfiner i vattnet och skulle klappa dem och helt plötsligt hade de hittat till exempel en rosa fisk i vattnet som de gav till mig. Det var helt klart en upplevelse att se deras stora ögon när de kollade på och klappade dem fina "delfinerna".

Sedan hade jag en rast på ungefär 15 minuter. Då gick jag in och tog en frukt och läste och kollade på allt dem hade gjort under året. När min rast var slut kom alla barnen in för att äta lunch och då gick även jag och åt lunch på Hemängsskolan. När jag kom tillbaka skulle dem mindre barnen ha vilostund och lyssna på en ljudbok. Då satte jag mig med några av de större barnen och ritade. Jag visade dem en ny teknik där man klippte i ett ihop vikt papper så man fick flera former av det man klippte. Det tyckte dem var roligt och började klippa för fullt och skapa en massa olika mönster i papper. Det sista jag gjorde innan det var tid för deras mellanmål var att jag satte mig med en liten grupp på tre barn och läste olika böcker. Jag stannade upp lite då och då när vi läste och frågade dem frågor som var relevanta till boken vi läste.
Jag kände att i slutet av dagen hade jag uppnått mitt mål för den dagen och det var att få barnens tillit och jag märkte det genom att alla barnen sa fröken till mig istället för Matilda.

Homosexualitet

Homosexualitet, bisexualitet, transperson, heterosexualitet och queer är dom största sexuella läggningarna som finns. Det finns så klart också väldigt många mindre sexuella läggningar som inte är lika vanliga. Homosexualitet betyder att man känner antingen attraktion eller kärlek till en person med samma kön som sig själv. Bisexualitet betyder att man känner kärlek eller attraktion till både samma kön och till det andra könet. 

Ordet transperson beskriver en person vars könsidentitet och könsuttryck bryter mot samhällets normer kring kön. Transperson kan man vara på många sätt, två exempel är transsexuell och transvestit. En transsexuell person känner att han eller hon tillhör det motsatta könet, att dom föddes i fel kropp. De ändrar oftast på sin kropp med hjälp av hormonbehandlingar och kirurgi så kroppen antingen ska se mer manlig eller mer kvinnlig ut. En transvestit mår bra och tycker om att klä sig i det motsatta könets kläder och attribut. Ett exempel på ett typiskt attribut för kvinnor är läppstift. Heterosexualitet betyder att man känner attraktion eller kärlek till en person av det motsatta könet. 

Queer kan ha många olika betydelser och betyda olika för olika personer. RFSL definierar queer som: "Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebära en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera/definiera sig."

Homosexualitet är lagligt i Sverige men det har inte alltid varit det. Fram till år 1944 så var homosexuella handlingar och relationer olagliga i Sverige och homosexualitet ansågs som en sjukdom ända fram till år 1979. Först år 1987 så infördes lagen om att man inte får diskriminera homosexuella. År 1999 skrevs lagen om förbud mot diskriminering i arbetet på grund av sexuell läggning. Åren 1995-2009 så kunde homosexuella par ingå registrerat partnerskap i Sverige. Efter år 2009 så kan ett homosexuellt par ingå äktenskap på samma villkor som ett heterosexuellt par, alltså gifta sig i kyrkan. Samkönad adoption blev laglig år 2003.

I vissa länder är det fortfarande olagligt med homosexuella handlingar och relationer. Iran är ett exempel på ett land där det är olagligt. Sexuella handlingar mellan kvinnor bestraffas med 100 piskrapp men om handlingen fortsätter kan de bestraffas med dödsstraff på den fjärde domen. Medan sexuella handlingar mellan män kan bestraffas med dödsstraff. Till exempel kyssar och smekningar är också förbjudna och kan bestraffas med upp till 74 piskrapp. Huvudreligionen i Iran är Islam.

Jag tycker det är jätte hemskt och konstigt att homosexualitet är olagligt i vissa länder och kan till och med straffas med dödsstraff. Varför jag tycker det är konstigt är för att jag tycker att det spelar ingen roll vilket kön personen man blir kär i har. För när man blir kär så blir man kär i personens personlighet och inte vilket kön personen har. Jag tror att anledningen varför homosexualitet är olagligt i dessa länder är att de som styr i landet är rädda för att de homosexuella personerna ska bryta gamla traditioner inom sina religioner och de tycker inte om när människor är avvikande från mängden.

Islam accepterar inte homosexualitet och anledningen till att de inte gör det är för att de tycker att kvinnor och män har olika roller i äktenskapet. Inom familjerna i Iran har dem en hierarki och det finns också en patriarkal ordning. Hierarki betyder att man har en speciell rangordning och i det här fallet att man har en man som bestämmer eftersom det också är en patriarkal ordning. Eftersom det är mannen som bestämmer över kvinnan och familjen så blir det svårare för homosexuella par att bli accepterade i islam för de tycker det är omöjligt att en kvinna ska kunna vara överordnad en annan kvinna och en man över en annan man.

Ugandas president Yoweri Museveni har i veckan skrivit på och godkänt lagen om att homosexualitet ska bestraffas med 14 års fängelse och i vissa fall livstids fängelse och att det även ska bli en plikt för samhället att polisanmäla homosexuella. Så här motiverade Ugandas president Yoweri Museveni den nya lagstiftningen ”Ingen forskning har bevisat att man kan vara homosexuell av naturen.” Han sa också ”Inte ens nu kan jag riktigt förstå hur man kan låta bli att attraheras av alla dessa vackra kvinnor, här och annorstädes, men bli attraherad av en man! Det är väldigt allvarligt” 

På grund av den här nya lagen i Uganda har Danmark lagt om en del av sitt bistånd till Uganda och den danske biståndsministern säger ”Jag kan inte kraftigt nog ta avstånd från lagen och den signal som den ugandiska regeringen nu sänder inte bara till förföljda minoritetsgrupper, utan till hela världen” Norge vill också visa att de inte stödjer den nya lagstiftningen så de håller tillbaka sitt bistånd till Uganda på 50 miljoner norska kronor. Den svenske biståndsministern Hillevi Engström säger att hon ska noga överväga hur de ska göra med det svenska biståndet på cirka 70 miljoner kronor till Uganda.

Tyskland är det första europeiska landet som har erkänt ett tredje kön. Australien, Indien, Nepal, Nya Zeeland, Pakistan och Sydafrika har redan erkänt ett tredje juridiskt kön. 

En person som har DSD (Disorder of Sex Development) föds med yttre könsdelar eller system som är både kvinnliga och manliga. Nu när Tyskland har erkänt det tredje könet så måste inte föräldrar till barn som har DSD välja vilket kön barnet kommer räknas till i framtiden. I Sverige finns det ungefär 6.000 personer som har DSD och i Tyskland omkring 80.000. 

Inti Chavez Perez tycker att Sverige ska ta efter Tyskland och också införa det tredje könet men även gå ett steg längre. Han säger ”Det handlar om att säkerställa barns rätt att själva få definiera sin könsidentitet och freda deras kroppar från oönskade ingrepp”. Inti Chavez Perez är sexualupplysare och expert i regeringens utredning om män och jämställdhet. Han säger att ”För transpersoner som varken är män eller kvinnor skulle ett tredje kön innebära ett underlättande för dem att få transvård men också att säkerställa att de kan få identitetshandlingar som passar ihop med deras könsidentitet.”

Elisabeth Sandlund som kommer ifrån den kristna dagstidningen Dagen är emot lagen om det tredje könet. Elisabeth Sandlund säger ”Med mycket moderna metoder kan man fastställa att den här individen är till övervägande del man, eller till övervägande del kvinna, och så kan man välja att s.a.s. förstärka det, genom hormonbehandling och annat, istället för att hålla kvar de här barnen i ett tillstånd där de varken är det ena eller det andra, vilket jag tror är olyckligt.” Hennes åsikt är att om Sverige får den här lagstiftningen tror hon att det kommer driva vårt samhälle lite närmare kaos.

En stor manifestation som äger rum varje år i många länder i världen är Pride festivalen. Varje år vecka 31, sedan år 1998 är det en pridefestival i Stockholm. Festivalen vänder sig främst till HBTQ personer. HBTQ står för homosexuell, bisexuell, transperson och queer. Under den veckan pågår aktiviteter i hela Stockholm, två festivalområden där det händer mycket är Pride House och Pride Park. I Pride Park finns det utställningar, intresseorganisationer, företag, politiska partier och det finns också aktiviteter av olika slag som till exempel uppträdande och mycket mer. I Pride House hålls workshops, föreläsningar, debatter, musik- och teaterframträdanden, konstutställningar och mycket annat. Veckan avslutas på lördagen med den stora Pride paraden som för många är veckans höjdpunkt.

Könssjukdomar tankekarta