Först tuggar vi maten i munnen och det kallas att vi sönderdelar maten mekaniskt, sedan skickar spottkörtlarna ut saliv som börjar bryta ner stärkelsen i potatisen. Saliven innehåller enzymer och det är enzymerna som bryter ned stärkelsen. När potatisen och köttbullen har blivit mjuka och fuktiga så förs de till svalget detta utlöser en sväljreflex. Gommen höjs och stänger för näshålan och samtidigt fälls struplocket ner och täpper till luftstrupen. Det händer för att maten inte ska hamna i fel strupe alltså luftstrupen.
Sedan fortsätter maten till matstrupen. Matstrupens starka muskler pressar maten ner till magsäcken där maten knådas av muskler och blandas med sur magsaft. I magsäcken börjar proteinet från köttbullen bli sönderdelat av enzymet pepsin som finns i magsaften. Magsaften innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Saltsyrans uppgift i magsäcken är att döda bakterierna som kommer ner i magsäcken. I magsäcken finns slemhinnan som är täckt av ett speciellt slem som skyddar magsäcken mot den frätande syran.
Maten fortsätter från magsäcken till tolvfingertarmen som är den första delen av tunntarmen. Till tolvfingertarmen leder också gångar från bukspottkörteln och levern. I levern tillverkas galla. Galla är en gulaktig vätska som finfördelar fett i tarmen. Bukspottkörteln tillverkar bukspott som innehåller många olika enzymer. Enzymerna fortsätter nedbrytningen av proteinet och kolhydraterna. Proteinerna blir till peptider och kolhydraterna blir till enklare socker. Bukspottet gör också så att det sura innehållet från magen blir mindre surt.
När maten har blivit lättflytande så förs den vidare till tunntarmen. Tunntarmen är flera meter lång och med hjälp av musklerna i tarmens vägg drivs maten fram genom hela tarmen. I tarmen sönderdelas näringsämnena för sista gången. Enklare socker delas till druvsocker och peptider till aminosyror. Tarmludd kallas de små vecken och utskotten som är på tuntarmens vägg. I dem finns små blodkärl som tar upp näringsämnena och sedan så för dem vidare näringsämnena till kroppens alla celler.
Det som finns kvar av maten fortsätter till tjocktarmen. När maten har kommit till tjocktarmen så finns det inte så mycket näring kvar i den. I tjocktarmen tas olika salter och vatten upp av blodet då blir innehållet i tarmen fastare. Det som blir kvar i tarmen är de delar av maten som inte vi inte kan sönderdela som till exepel växtdelar av cellulosa och andra fibrer. Fibrerna hjälper tarmen att fungera som den ska så mat med mycket fibrer i är ändå nyttigt. Det finns mycket bakterier i tjocktarmen som hjälper till att ta hand om avföringen. De flesta av de är nyttiga och tillverkar till exempel viktiga vitaminer. Ungefär en tredjedel av avföringen består av baktrier när den når ändtarmen. Nu lagras avföringen i ändtarmens nedersta del. När den är fylld drar tjocktarmen ihop sig och driver ut avföringen genom analöppningen (anus).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar