Fråga 1 och 15. Vilka likheter hittar du mellan skapelseberättelserna? Jämför islam, kristendomen, judendom, buddhismen och hinduismens syn på döden och livet efter döden. Vilka likheter och skillnader finner du?
Svar: I både hinduismens skapelseberättelse och judendomens, kristendomens och islams skapelseberättelse så finns det en guddom i början som skapar världen och jorden och sedan allt liv på jorden. De skapelseberättelserna liknar också lite den vetenskapliga skapelseberättelsen Big Bang. Likheterna mellan dem är att i Big Bang så skapas också världen och jorden och sedan allt liv av en kraft men i de andra så skapas världen och jorden av en guddom.
En likhet mellan buddhismens skapelseberättelse och de abrahamiska skapelseberättelserna är att i båda så tror man att man kommer någonstans efter döden. Men i de abrahamiska skapelseberättelser kommer man till himmelen om man har gjort goda handlingar när man levde på jorden, men i buddhismens skapelseberättelse handlar det om dina handlingar i ditt tidigare liv. Det är de handlingar som avgör vad du återföds till, det kallas karma. Buddhismen och hinduismen tror båda att man återföds, men i hinduismen tror man att det är själen som återföds och i buddhismen tror man att det är karman som återföds. detta är en stor skillnad mellan buddhismen och hinduismen. Både buddhismen och hinduismen tror att det är karma som avgör vad de återföds som.
Fråga 2. Vilka skillnader hittar du mellan skapelseberättelserna?
Svar: En skillnad mellan hinduismens, judendomens, kristendomens och islams skapelseberättelser är att i hinduismens skapelseberättelse finns världen redan medans i judendomens, kristendomens och islams skapelseberättelse så skapar gud världen. En skillnad mellan judendomens, kristendomens, hinduismens och islams skapelseberättelse och den vetenskapliga skapelseberättelsen Big Bang, är att i Big Bang skapas världen av en kraft och i de andra skapas världen av en guddom. En annan skillnad mellan alla skapelseberättelser och buddhismens skapelseberättelse är att i buddhismens skapelseberättelse har alltid världen funnits medan i de andra så skapas världen på något sätt.
Fråga 3. Vilket samband ser du mellan skapelseberättelsen och relationen mellan Gud och människan?
Svar: Buddhismen är den enda religionen som inte har en Gud. De har istället en profet som sin förebild och det är Buddha. Ett samband som jag kan se mellan de abrahamiska religionerna och buddhismen är att de alla har en profet som de följer, men en skillnad är att de abrahamiska religionerna också har en Gud som de tror på.
Fråga 4. Vad gör dig glad och lycklig?
Svar: De människor som finns omkring mig som gör mig lycklig och glad är mest mina vänner och min familj men jag blir också glad av att spela fotboll, spela saxofon och dansa balett.
Fråga 5. Vad är människans uppgift på jorden enligt judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen? Vad tror du?
Svar: Jag tror att vår uppgift på jorden är att vi ska ta hand om jorden och varandra.
Fråga 6. Ta reda på vad orden fatalism och predestination betyder?
Svar: Fatalism är en teori som menar att den fria viljan som vi upplever är en illusion för vårt öde är redan förbestämt. Predestination betyder att Gud har valt i förväg vilka människor som ska bli frälsta från den eviga döden.
Fråga 7. Hur tänker du just nu att du vill leva för att ditt liv ska kännas meningsfullt?
Svar: Jag vill göra det jag tycker är roligt som till exempel spela fotboll, dansa balett, spela saxofon och vara med mina vänner och min familj, men jag vill ändå känna mig pressad, stressad och ledsen ibland. Till exempel när jag är klar med ett jättesvårt skolarbete, kommer jag känna mig jättenöjd med mig själv och lättad. Det är viktigt att ibland kunna bli ledsen och det ska inte alltid vara så roligt hela tiden för då uppskattar jag det bra mer.
Fråga 8. Tänk om allt är förutbestämt. Hur skulle du förhålla dig till det?
Svar: Jag skulle leva som jag gör nu, alltså att jag skulle göra det jag vill varje dag och satsa på det jag vill. Varför jag tror jag skulle göra det är för att jag inte skulle ha vetat om att allt var förutbestämt.
Fråga 9. Tänk om allting bara händer av en slump. Hur skulle du förhålla dig till det?
Svar: Jag skulle nog leva på samma sätt som om allt var förutbestämt eftersom jag skulle göra det jag vill och satsa på det jag vill.
Fråga 10. Varför tror du att det finns det ont i världen?
Svar: Jag tror att det finns ont i världen för att det måste finnas kontraster. För om det inte fanns något som är ont så skulle vi aldrig kunna känna kärlek för då skulle vi uppfatta all kärlek och godhet i världen som neutrala handlingar och känslor.
Fråga 11. Varför tror du människan gör ont mot varandra?
Svar: Jag tror att till exempel varför mobbning händer är för att personen som mobbar mår dåligt själv och när den trycker ned någon annan får den mer självkänsla och blir mer säker på sig själv. Det är därför jag tror att vi människor gör elaka och onda handlingar mot varandra, för vi är osäkra och ibland rädda. Vi är ofta rädda för det som är annorlunda och det kan också vara ett skäl till att vi gör onda handlingar mot varandra.
Om man ska se denna fråga ur en mer religiös synvinkel tror jag att det är för att Gud skapade människan med en fri vilja och redan i Edens lustgård bröt människan mot Guds regler. Människan har alltid varit avundsjuka och frestade att bryta regler och de har alltid viljat ha det de inte har. Jag tror att avundsjuka föder ondska, onda handlingar och tankar därför tror jag att människor gör ont mot varandra eftersom vi är väldigt avundsjuka av oss. Såklart beror det på hur mycket avundsjuka vi är.
Fråga 12. Ta reda på vad teodicéproblemet är?
Svar: Teodicéproblemet är det problemet när det verkar som att Gud tillåter all ondska.
Fråga 13. Hur förklarar olika de olika religionerna varför det finns ont och gott i världen?
Svar: De abrahamiska religionerna förklarar det så att Gud skapade människan med en fri vilja och då är de kapabla att göra både goda och onda handlingar. Gud skapade människan med en fri vilja eftersom han gjorde människan till sin avbild. I edens lustgård fanns ormen som symboliserar djävulen. Ormen försökte lura människorna att göra dåliga handlingar. De abrahamiska religionerna tror att djävulen också har en inverkan på oss människor så att vi gör dåliga handlingar. Både buddhismen och hinduismen säger att ondska finns för att människorna är okunniga och förvirrade och eftersom vi människor är det så har vi gjort dåliga val och handlingar. På så sätt har de onda handlingarna blivit till.
Fråga 14. Vad tror du händer när vi dör? Finns det något liv efter döden?
Svar: Jag tror inte att man får ett nytt liv på jorden men jag tror man kommer till himlen och får vara med sina döda släktingar och vänner.
Fråga 16. Ta reda på vad följande ord betyder: monoteism, polyteism, panteism, ateism och existentialism.
Svar: Monoteism betyder att man tror på en enda Gud. Polyteism betyder att man tror på flera Gudar. Panteism är den uppfattning som tror att Gud och världen är ett och detsamma, de tror att gud finns i allt. Ateism betyder att man inte tror att det finns någon gud. Existentialism är en modern livstolkning som har uppstått mellan filosofi, diktning och religion.
Fråga 17. Det finns också så kallad new age, vad innebär det?
Svar: De som tror på new age tror att världen är på väg in i en ny tid. De kallar den tiden för vattumannens tidsålder, där kärlek, fred och ro ska härska. I new age gäller intution och känsla och inte gammaldags förnuft och kunskaper. Anhängarna till new age tror på astrologi, reinkarnation och andra läror som är mystiska och hemliga. De här lärorna har inget vetenskapligt stöd.
Fråga 18. Vad är astrologi, numerologi, och kinesisk astrologi?
Svar: Astrologi är den läran om himmlakropparnas påverkan människors personlighet och deras framtid. Numerologi är den tro om att vissa tal har magisk betydelse. Kinesisk astrologi är den spådomskonst om framtiden som har utgångspunkt i den kinesiska kalendern.
Fråga 19. Vad är människans uppgift på jorden enligt judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen?
Svar: Enligt judendomen är människans uppgift att leva efter Guds rättvisa, vilja och godhet, de ska visa respekt och eftersom de är skapade till Guds avbild så tycker judarna att de är Guds utvalda folk och då måste de vara bra föredömen för alla andra människor. Människans uppgift enligt kristendomen är att människan ska leva efter Guds lagar. Vi ska döpas, ta nattvarden och på så sätt ta emot kristendomen som sin religion. I islam ska man leva sitt liv för att andra ska kunna få ta del av det och man ska överlåta sig till Gud det är så de tänker att människans uppgift på jorden är. Inom hinduismen så är människans uppgift på jorden att man ska ta ansvar för sina egna handlingar och att man inte får skada och döda. Man måste även visa kärlek mot allt. Ett mål som hinduerna strävar mot är att ta sig till Moksha och att höja sig i kastsystemet i sitt nästa liv. I buddhismen så är människans uppgift att arbeta själv för att bli befriad från det eviga kretsloppet som de är i, alltså att de ska ta sig till nirvana.
Källförteckning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar