Prao bilder vecka 15 Studio Form

Bilder Prao vecka 14 Arealensförskola

Reumatiska sjukdomar

Beskrivning av reumatism

Reumatism är ett samlingsnamn för ett 80-tal diagnoser och ännu fler sjukdomstillstånd. Ungefär 1 miljon människor i Sverige är drabbade av en reumatisk sjukdom. Reumatiska sjukdomar drabbar huvudsakligen skelettet, leder och muskler men det kan också drabba livsviktiga organ och kärl. De reumatiska sjukdomarna är alla kroniska. Reumatiska sjukdomar får man för att immunförsvaret angriper den egna kroppen.

Det finns fyra huvudgrupper av reumatiska sjukdomar och de är:

Rörelseorganens lokala och generella smärt-tillstånd, reumatiska systemsjukdomar, inflammatoriska ledsjukdomar och degenerativa led- och ryggsjukdomar.

Fibromyalgi är en sjukdom som hör till rörelseorganens lokala och generella smärt-tillstånd.

Symtom för reumatiska systemsjukdomar är inflammationer i vävnader eller organ som inte strikt räknas till rörelseorganen och ledsymtomen finns också i dessa sjukdomar.

Ett exempel på en reumatisk systemsjukdom är systemisk lupus erythematosus (SLE).  

Huvudsymtomen för inflammatoriska ledsjukdomar är ledvärk och ett exempel på en inflammatorisk ledsjukdom är Bechterews sjukdom.

Ett exempel på en degenerativ led- och ryggsjukdom är spondylos. Spondylos är det samma som artros.

Fibromyalgi är en sjukdom som hör till rörelseorganens lokala och generella smärt-tillstånd.

Beskrivning av Fibromyalgi

Fibromyalgi drabbar fler kvinnor än män och det är en livslång sjukdom som man oftast får i unga år eller i medelåldern. Nio av tio som drabbas av fibromyalgi är kvinnor. Sjukdomen ger smärta i kroppens mjuka delar, man kan också bli onormalt trött och få tarmproblem. Andra symtom som sjukdomen för med sig är morgonstelhet,stickningar och domningar, framför allt i händerna, sömnstörningar och oro, depression och koncentrationssvårigheter. 

Man har ont i kroppen dygnet runt, både i rörelse och vila. Studier har visat att personer med fibromyalgi har förändringar i muskelvävnaden och en ökad smärtaktivering i det centrala nervsystemet.

Smärtan flyttar sig mellan de olika delarna i kroppen. Det finns nio par triggerpunkter där man har ont. Med hjälp av dessa nio par triggerpunkter kan man diagnostisera sjukdomen. Sjukdomen blir sämre av kyla och stress men smärtorna minskas av värme och stretching. 

Varför man får sjukdomen är inte fastställt än men ofta finns det också en psykisk överbelastning som kan bidra till att utlösa sjukdomen. 

Träning är ett bra sätt att behandla fibromyalgi. Då tränar man lågintensiv träning som till exempel styrka och uthållighet. Många personer som har fibromyalgi föredrar vattengymnastik i en uppvärmd pool. 

Beskrivning av Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Ungefär 6 000-8 000 människor har SLE i Sverige och varje år får 400 människor SLE. Denna sjukdom drabbar främst kvinnor, 80 till 90% som får SLE är kvinnor. Det vanligaste är att man får sjukdomen när man är ganska ung, före klimakteriet men det finns vissa som drabbas när de är äldre. Var tionde person som har SLE har en nära släkting som också har SLE. Med dessa fakta har man kunnat dra slutsatsen att sjukdomen är till viss del ärftlig men oftast krävs det mer för att sjukdomen ska utlösas. Som till exempel kan vissa läkemedel utlösa sjukdomen.

De vanligaste symtomen är onormal trötthet som inte försvinner även fast man sover mycket, feber, minskad aptit och viktnedgång. Ledvärk och ledinflammation är också ganska vanligt att ha, över 90% som har SLE har det. Solöverkänslighet är ett annat symtom som är vanligt, den vanligaste reaktionen är att man får kliande blåsor på huden. Nästan hälften av alla med SLE drabbas någon gång av inflammation i lungsäcken. Det främsta symtomet på inflammation i lungsäcken är smärta vid djupandning. En annan sak man kan få är hjärtsäcksinflammation och det är när man får inflammation i hjärtsäcken som hjärtat ligger i. Det som då kan hända är att hjärtmusklerna också kan blir inflammerade. Två tecken på det här är orkeslöshet och hjärtklappningar. I den här sjukdomen är det väldigt vanligt att få inflammation i njurarna men det hinner sällan bli allvarligt eftersom vi idag har en så bra behandling mot det.

Man kan även få symtom från nervsystemet till exempel depressioner, koncentrationssvårigheter, migrän och stroke. SLE kan även påverka blodet och blodkärlen ett exempel är att man kan få blodkärlsinflammation och det kan leda till blodbrist till hjärnan. Hud, hår och slemhinnor kan också bli drabbade av sjukdomen. Håret kan falla av antingen fläckvis eller helt och hållet och i de flesta fall växer det tillbaka. Man kan även få sår i munnen och i underlivet. Ett exempel på ett hudsymtom man kan få är rodnande utslag med en speciell form som man får på hals, överarmar och bål.

För att behandla SLE finns det många olika läkemedel som man kan ta. Om man har ledvärk ska man ta antiinflammatoriska läkemedel och när man har extra mycket ledvärk ska man ta starkare läkemedel som till exempel kortison. En sak som man kan göra själv är att vara noggrann med att inte sola solarium och att använda solskydd när solen skiner. Detta är väldigt viktigt eftersom personer med SLE är solöverkänsliga. Rökning kan förvärra hudutslagen så därför är det också viktigt att sluta röka. Läkemedel med östrogen är viktigt att undvika då de kan förvärra sjukdomen. Ett exempel på ett läkemedel med östrogen är p-piller. Sulfapreparat som finns i bland annat vissa typer av antibiotika är förbjudet att använda för personer med SLE. Vacciner med försvagade och levande virus ska man också undvika. Eftersom stress kan förvärra sjukdomen och även utlösa den är det viktigt att inte stressa för mycket.

Beskrivning av Bechterews sjukdom

Bechterews sjukdom kallas även för ankyloserande spondylit (AS). Bechterews sjukdom påverkar främst ryggen genom smärta och stelhet. Bechterews sjukdom kan i vissa fall föra med sig felställningar i framför allt ryggen. För att man ska ha Bechterews sjukdom måste det stämma in på fyra av dessa fem punkter:

1. När man får det första symtomet är man ung, mellan 15 till 30 år. 

2. Sjukdomen smyger sig på under lång tid. 

1. Värken sitter i under minst tre månader.
2. Smärtor på natten och stel i ryggen på morgonen.
3. Värken blir sämre och man blir stelare om man inte rör på sig.

Det tar oftast väldigt många år innan man kan diagnostisera Bechterews sjukdom eftersom sjukdomen byggs upp under en lång tid. Det första tecknet är att man får ont i nedre delen av ryggen, på vardera sida om ryggraden. Det känns som en dov molande värk som strålar ner mot benen och rumpan. Ett annat tidigt tecken är smärta från senfästen till exempel i hälen, sittbensknölarna och längs bäckenkanten. Med tiden sprider sig smärtan och värken längre upp i ryggen, bröstkorgen och till lårets utsida. Ungefär en tredjedel som har den här sjukdomen är också drabbade av ledinflammationer i andra delar av kroppen, höfter, axlar, knän, fingrar och handleder. Rygginflammationen kan göra att vävnad ombildas till ben vilket gör att man blir stel och då kan det bli fel ställningar.

Undersökningar som reumatologläkare gör för att fastställa om en person har Bechterews sjukdom är blodprov där man kollar om personen har förhöjd sänka. Det finns ett prov som man kan ta som kollar om man har HLA B27 faktorn, 90-95 procent som har Bechterews sjukdom har denna faktor. Genom röntgen kan man också se om en person har haft Bechterews sjukdom under en längre tid, det är förbeningarna man ser på röntgen.

Det finns flera följdsjukdomar som till exempel irit som är inflammation på ögats regnbågshinna. Några vanliga symtom på irit är när ögat blir rött, speciellt närmast regnbågshinnan, ögat värker och blir ljuskänsligt.

I det senare stadiet av sjukdomen kan man få skador eller brott på ryggraden, det händer för att skelettet blir skörare när det förbenas. Då måste man vara mer försiktig med stötar och påfrestningar på ryggen. Sjukdomen kan också drabba de inre organen så som hjärtat, lungspetsarna och njurarna.

Orsaken till att man får Bechterews sjukdom kan var ärftlighet men graden på sjukdomen kan variera från person till person. Om man inte har HLA B27 faktorn är det oftast inte ärftligt men även om man har HLA B27 faktorn är det inte helt säkert att man får sjukdomen. Man tror att även infektioner kan vara orsak till spondylartriter.

Träning är den viktigaste behandlingen av spondylartiter. Det är viktigt för att man inte ska bli stel och minska smärtan i kroppen. Det finns även smärtstillande och inflammationsdämpande mediciner det är bra att ta för att man ska kunna klara av att genomföra sin träning. I början av sjukdomstiden är det bra att ha kontakt med en sjukgymnast för att anpassa träningen så man inte skadar sig. Ett exempel på en medicin är Sulfasalazin som kan minska besvären som finns i sjukdomen. Det är en medicin som kräver att man ska ta labbprover regelbundet för att hålla koll på biverkningarna. En annan  viktig sak är att man inte ska röka för när man har inflammation i bröstryggraden kan man få försämrad lungfunktion. Om man får stora besvär i lederna kan man vid operation byta ut olika leder i kroppen, man kan även operera ryggen om den har blivit felställd. Det är viktigt att en reumatologläkare kollar rörligheten i kroppen regelbundet. 

Det finns inget som man kan göra för att undvika att få denna sjukdom eftersom den är ärftlig och kan bero på infektioner.

Organsystem

Skelettet i vår kropp är uppbyggt av ungefär 200 olika ben. Vissa ben är stora som till exempel lårbenen och höftbenen. Andra ben är väldigt små som benen i fingrarna och tårna. För att några av benen ska kunna röra sig i förhållande till varandra behövs lederna. Lederna håller ihop bendelarna och ger skelettet stadga. När man har en reumatisk sjukdom kan lederna bli drabbade genom inflammationer. Det finns fyra olika typer av leder. 

Det är kulleder, två-axlade leder, gångjärnsleder och vridleder. Kulleder kan röras åt alla håll, två exempel på kulleder är höftleden och axelleden. Handleden är ett exempel på en två-axlad led, handleden kan både böjas framåt, bakåt och i sidled. Gångjärnsleder kan bara röras fram och tillbaka, de fungerar ungefär som gångjärnet på en dörr. Lederna i tårna är ett exempel på en gångjärnsled. Vridleder är de mindre vanliga lederna och de finns till exempel mellan strålbenet och armbågsbenet i underarmen. Vridled är den led som bara går att vrida i en riktning. Ett exempel är att när man har ledgångsreumatism, Reumatoid artrit (RA) kan man få inflammation i gångjärnslederna och det kan leda till deformering av fingrarna och fötterna. Både finger och tå benen blir förskjutna och de kroknar.

Vid ledinflammation är det främst ledens hinna och muskelfästen som är inflammerade. Vid en långvarig ledinflammation kan ledytan luckras upp, då blir den mer porös. Det är därför fingrarna och tårna blir sneda. En skillnad mellan ledgångsreumatism och bechterews sjukdom är att vid bechterews sjukdom bildas det ben när inflammationen läker ut. Benytan som bildas är porös och gör ryggen mera skör och stel. Vid SLE drabbas kroppens leder men även de inre organen, hjärtat, lungorna, njurarna. De yttre organen drabbas också, hår, hud och slemhinnor är exempel på det. 

Jag har gjort en intervju med min mamma Rose-Marie som har en reumatisk sjukdom.

1.Vilken sjukdom har du?

1. Jag har en spondylartrit, som liknar Bechterews sjukdom.

2.Har du HLA B27 faktorn?

2. Nej det är därför läkarna inte kan säkert säga att jag har Bechterews.

3. När tror du att sjukdomen började och hur?

3.Jag tror sjukdomen började när jag hade vattkoppor, jag var 24 år. Då fick jag också regnbågshinneinflammation som är typiskt för spondylartriter.

4. När fick du diagnosen?

4. Den fick jag när jag var 38 år gammal, efter jag hade haft influensa med en feber som aldrig försvann.

5.Vilka symtom har du haft?

5. I alla år från det jag var 24 år har jag haft ont i ryggen, höften, med strålande smärta från höften till låret. Jag har även haft ont i nacke, axlar och i övre delen av ryggen utan att förstå vad det har berott på. När jag var 38 år fick jag många regnbågshinneinflammationer. På de senaste åren har jag fått mycket ledinflammationer.

6. Vad har du provat på för att lindra sjukdomen?

6. Jag har gått hos sjukgymnaster och fått behandling av olika maskiner som ska lindra smärtan. Jag har tränat i uppvärmd bassäng med vikter, på senare år tränar jag själv genom att dansa och springa, det är roligare att träna själv för då känner man sig mer frisk än när man går hos en sjukgymnast. 

Jag äter inflammationsdämpande mediciner, värktabletter och sulfasalazin som är en speciell medicin för spondylartriter. På reumatologmottagningen får jag kortisonsprutor i ryggen och i andra leder. Kortison är en annan medicin som man också kan ta i tablett form.

7. Hur påverkar den här sjukdomen din vardag?

7. Jag har behövt anpassa en del saker i min vardag till exempel så behöver jag en extra mjuk säng för att kunna sova och må bättre på dagen. Jag kan bara köra en bil som jag har fått sätet uppbyggt på så jag har en bra sittställning när jag kör. Jag måste tänka på att inte sitta eller ligga stilla på samma position för länge för då bli jag stel och får ont. Jag kan inte lyfta och bära för tunga saker för då får jag ont och i värsta fall kan jag få en fraktur i ryggen och jag måste även tänka på att inte utsätta ryggen för stötar. Jag kan bli väldigt trött mitt på dagen eftersom jag inte får nog mycket sömn på natten på grund av värk.

8. Tycker du att din livskvalitet har försämrats av denna sjukdom?

8. Jag tänker inte att jag är sjuk och jag försöker leva ett vanligt liv och göra saker som jag tycker är roligt. Som till exempel att åka slalom, men jag gör det bara en gång per säsong. Efter det blir jag sämre i min sjukdom i minst en vecka men det är det värt för det höjer min livskvalitet.

Källförteckning

https://reumatikerforbundet.org

Reumatologisk forskning 2009

Skelett med förbeningar

Skelett utan förbeningar

Öga med regnbågshinneinflammation

De 4 vanligaste lederna

Skelettet

 

Hand utan förskjutningar i lederna

Hand med förskjutningar i lederna

Livsfrågor Matilda

Fråga 1 och 15. Vilka likheter hittar du mellan skapelseberättelserna? Jämför islam, kristendomen, judendom, buddhismen och hinduismens syn på döden och livet efter döden. Vilka likheter och skillnader finner du?

Svar: I både hinduismens skapelseberättelse och judendomens, kristendomens och islams skapelseberättelse så finns det en guddom i början som skapar världen och jorden och sedan allt liv på jorden. De skapelseberättelserna liknar också lite den vetenskapliga skapelseberättelsen Big Bang. Likheterna mellan dem är att i Big Bang så skapas också världen och jorden och sedan allt liv av en kraft men i de andra så skapas världen och jorden av en guddom. 

En likhet mellan buddhismens skapelseberättelse och de abrahamiska skapelseberättelserna är att i båda så tror man att man kommer någonstans efter döden. Men i de abrahamiska skapelseberättelser kommer man till himmelen om man har gjort goda handlingar när man levde på jorden, men i buddhismens skapelseberättelse handlar det om dina handlingar i ditt tidigare liv. Det är de handlingar som avgör vad du återföds till, det kallas karma. Buddhismen och hinduismen tror båda att man återföds, men i hinduismen tror man att det är själen som återföds och i buddhismen tror man att det är karman som återföds. detta är en stor skillnad mellan buddhismen och hinduismen. Både buddhismen och hinduismen tror att det är karma som avgör vad de återföds som.

Fråga 2. Vilka skillnader hittar du mellan skapelseberättelserna?

Svar: En skillnad mellan hinduismens, judendomens, kristendomens och islams skapelseberättelser är att i hinduismens skapelseberättelse finns världen redan medans i judendomens, kristendomens och islams skapelseberättelse så skapar gud världen. En skillnad mellan judendomens, kristendomens, hinduismens och islams skapelseberättelse och den vetenskapliga skapelseberättelsen Big Bang, är att i Big Bang skapas världen av en kraft och i de andra skapas världen av en guddom. En annan skillnad mellan alla skapelseberättelser och buddhismens skapelseberättelse är att i buddhismens skapelseberättelse har alltid världen funnits medan i de andra så skapas världen på något sätt.

Fråga 3. Vilket samband ser du mellan skapelseberättelsen och relationen mellan Gud och människan?

Svar: Buddhismen är den enda religionen som inte har en Gud. De har istället en profet som sin förebild och det är Buddha. Ett samband som jag kan se mellan de abrahamiska religionerna och buddhismen är att de alla har en profet som de följer, men en skillnad är att de abrahamiska religionerna också har en Gud som de tror på. 

Fråga 4. Vad gör dig glad och lycklig?

Svar: De människor som finns omkring mig som gör mig lycklig och glad är mest mina vänner och min familj men jag blir också glad av att spela fotboll, spela saxofon och dansa balett.

Fråga 5. Vad är människans uppgift på jorden enligt judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen? Vad tror du?

Svar: Jag tror att vår uppgift på jorden är att vi ska ta hand om jorden och varandra.

Fråga 6. Ta reda på vad orden fatalism och predestination betyder?

Svar: Fatalism är en teori som menar att den fria viljan som vi upplever är en illusion för vårt öde är redan förbestämt. Predestination betyder att Gud har valt i förväg vilka människor som ska bli frälsta från den eviga döden.  

Fråga 7. Hur tänker du just nu att du vill leva för att ditt liv ska kännas meningsfullt?

Svar: Jag vill göra det jag tycker är roligt som till exempel spela fotboll, dansa balett, spela saxofon och vara med mina vänner och min familj, men jag vill ändå känna mig pressad, stressad och ledsen ibland. Till exempel när jag är klar med ett jättesvårt skolarbete, kommer jag känna mig jättenöjd med mig själv och lättad. Det är viktigt att ibland kunna bli ledsen och det ska inte alltid vara så roligt hela tiden för då uppskattar jag det bra mer.

Fråga 8. Tänk om allt är förutbestämt. Hur skulle du förhålla dig till det?

Svar: Jag skulle leva som jag gör nu, alltså att jag skulle göra det jag vill varje dag och satsa på det jag vill. Varför jag tror jag skulle göra det är för att jag inte skulle ha vetat om att allt var förutbestämt.

Fråga 9. Tänk om allting bara händer av en slump. Hur skulle du förhålla dig till det?

Svar: Jag skulle nog leva på samma sätt som om allt var förutbestämt eftersom jag skulle göra det jag vill och satsa på det jag vill.

Fråga 10. Varför tror du att det finns det ont i världen?

Svar: Jag tror att det finns ont i världen för att det måste finnas kontraster. För om det inte fanns något som är ont så skulle vi aldrig kunna känna kärlek för då skulle vi uppfatta all kärlek och godhet i världen som neutrala handlingar och känslor.

Fråga 11. Varför tror du människan gör ont mot varandra?

Svar: Jag tror att till exempel varför mobbning händer är för att personen som mobbar mår dåligt själv och när den trycker ned någon annan får den mer självkänsla och blir mer säker på sig själv. Det är därför jag tror att vi människor gör elaka och onda handlingar mot varandra, för vi är osäkra och ibland rädda. Vi är ofta rädda för det som är annorlunda och det kan också vara ett skäl till att vi gör onda handlingar mot varandra. 

Om man ska se denna fråga ur en mer religiös synvinkel tror jag att det är för att Gud skapade människan med en fri vilja och redan i Edens lustgård bröt människan mot Guds regler. Människan har alltid varit avundsjuka och frestade att bryta regler och de har alltid viljat ha det de inte har. Jag tror att avundsjuka föder ondska, onda handlingar och tankar därför tror jag att människor gör ont mot varandra eftersom vi är väldigt avundsjuka av oss. Såklart beror det på hur mycket avundsjuka vi är.

Fråga 12. Ta reda på vad teodicéproblemet är?

Svar: Teodicéproblemet är det problemet när det verkar som att Gud tillåter all ondska.

Fråga 13. Hur förklarar olika de olika religionerna varför det finns ont och gott i världen?

Svar: De abrahamiska religionerna förklarar det så att Gud skapade människan med en fri vilja och då är de kapabla att göra både goda och onda handlingar. Gud skapade människan med en fri vilja eftersom han gjorde människan till sin avbild. I edens lustgård fanns ormen som symboliserar djävulen. Ormen försökte lura människorna att göra dåliga handlingar. De abrahamiska religionerna tror att djävulen också har en inverkan på oss människor så att vi gör dåliga handlingar. Både buddhismen och hinduismen säger att ondska finns för att människorna är okunniga och förvirrade och eftersom vi människor är det så har vi gjort dåliga val och handlingar. På så sätt har de onda handlingarna blivit till.

Fråga 14. Vad tror du händer när vi dör? Finns det något liv efter döden?

Svar: Jag tror inte att man får ett nytt liv på jorden men jag tror man kommer till himlen och får vara med sina döda släktingar och vänner. 

Fråga 16. Ta reda på vad följande ord betyder: monoteism, polyteism, panteism, ateism och existentialism.

Svar: Monoteism betyder att man tror på en enda Gud. Polyteism betyder att man tror på flera Gudar. Panteism är den uppfattning som tror att Gud och världen är ett och detsamma, de tror att gud finns i allt. Ateism betyder att man inte tror att det finns någon gud. Existentialism är en modern livstolkning som har uppstått mellan filosofi, diktning och religion.

Fråga 17. Det finns också så kallad new age, vad innebär det?

Svar: De som tror på new age tror att världen är på väg in i en ny tid. De kallar den tiden för vattumannens tidsålder, där kärlek, fred och ro ska härska. I new age gäller intution och känsla och inte gammaldags förnuft och kunskaper. Anhängarna till new age tror på astrologi, reinkarnation och andra läror som är mystiska och hemliga. De här lärorna har inget vetenskapligt stöd.

Fråga 18. Vad är astrologi, numerologi, och kinesisk astrologi?

Svar: Astrologi är den läran om himmlakropparnas påverkan människors personlighet och deras framtid. Numerologi är den tro om att vissa tal har magisk betydelse. Kinesisk astrologi är den spådomskonst om framtiden som har utgångspunkt i den kinesiska kalendern.

Fråga 19. Vad är människans uppgift på jorden enligt judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen?

Svar: Enligt judendomen är människans uppgift att leva efter Guds rättvisa, vilja och godhet, de ska visa respekt och eftersom de är skapade till Guds avbild så tycker judarna att de är Guds utvalda folk och då måste de vara bra föredömen för alla andra människor. Människans uppgift enligt kristendomen är att människan ska leva efter Guds lagar. Vi ska döpas, ta nattvarden och på så sätt ta emot kristendomen som sin religion. I islam ska man leva sitt liv för att andra ska kunna få ta del av det och man ska överlåta sig till Gud det är så de tänker att människans uppgift på jorden är. Inom hinduismen så är människans uppgift på jorden att man ska ta ansvar för sina egna handlingar och att man inte får skada och döda.  Man måste även visa kärlek mot allt. Ett mål som hinduerna strävar mot är att ta sig till Moksha och att höja sig i kastsystemet i sitt nästa liv.  I buddhismen så är människans uppgift att arbeta själv för att bli befriad från det eviga kretsloppet som de är i, alltså att de ska ta sig till nirvana.

Källförteckning

http://www.ne.se