Norrbottens teknologiska megasystem

Här i Norrbotten har vi ett teknologiskt megasystem. Ett megasystem består av flera tekniska system. Alla dessa tekniska system är beroende av varandra. Malmfälten, malmhamnen, malmbanan, Porjus kraftstation och Bodens fästning är kärnan i Norbottens teknologiska megasystem. Enligt Riksantikvarieämbetet är Norrbottens teknologiska megasystem ett av Sveriges tio viktigaste industriminnen.

Malmbanan

Malmbanan blev lösningen på de transportproblem som hade funnits innan. Järnvägen går från Luleå till Narvik i Norge. Nu hade man två hamnar, en i Bottenviken och en vid den norska atlantkusten. Det som var och är bra med hamnen i Narvik är att den är isfri året om. Beslutet att bygga järnvägen togs 1882-1883. Men eftersom ett bygge av en järnväg var väldigt kostsamt och då behövdes utländskt kapital. Den engelska ingenjörsfirman Wilkinson & Jarvis byggde järnvägen. Under 50 år arrenderade de också rätten till att få bryta malm i Gällivare malmberg. Nu blev malmbanan och delar av malmfälten ägda av det utländska firman. Affären väckte nationella protester. Bruksägarna i Mellansverige kände sig hotade av konkurrensen och instämde till det politiska förslaget för statligt ägande. År 1898 tog staten över byggandet av malmbanan. Rälsläggningen mellan Kiruna och Gällivare blev klar år 1899 i oktober. År 1902 i november gick det första malmtåget från Kiruna till Narvik och den 14 juli 1903 invigde Oscar den andra den 475 km långa malmbanan. År 1915 infördes eldrift på sträckan mellan Kiruna och Riksgränsen och år 1923 infördes eldrift på resten av Malmbanan. LKAB har idag trafikeringsrätten för malmtrafiken och SJ har för persontrafiken. Malmbanan går genom svårforcerad natur och den når sin högsta punkt (541 m ö.h) mellan Gällivare och Kiruna.   

Vattenkraftverken

För att kunna elektrifiera malmbanan och malmfälten så behövdes vattenkraftverk som skulle ge elektricitet. Den 20 maj år 1910 fattade riksdagen beslutet om att vattenkraftverken skulle byggas i Porjus. Porjus kraftstation invigdes år 1915 den 8 februari och den var världens första storkraftverk norr om polcirkeln. Vattnet leds ner i en djup tunnel till turbiner som snurrar väldigt fort och ger elektricitet till Malmbanan och Malmfälten. Porjus kraftverk var landets andra kraftverk som låg helt under marken. Den låg helt under marken för att vattnet inte skulle frysa på vintern. När kraftverket byggdes fanns det ingen väg eller järnväg dit, så arbetarna fick bära all matrial från Gällivare i fem mil.

Järnverket

Under första och andra världskriget kunde man inte frakta malmen från Narvik eftersom det var för riskabelt. Då exporterades en stor del av malmen från Luleå till England och Tyskland där den föräldlades. Riksdagen tyckte inte att Sverige skulle vara beroende av att behöva importera tackjärn från Tyskland och England. Därför bestämde riksdagen år 1939 att ett statligt tackjärnsverk skulle byggas. Tackjärnverket hette Norrbottens Järnverk AB, NJA. NJA skulle byggas på Svartön i Luleå. Det som var bra med denna platsen var att malmen fraktades redan hit till malmhamnarna och marken fick man gratis av Luleå stad. Bygget av järnverket startades år 1941 på sommaren och två eltacksjärnsugnar började användas år 1943. Utbyggnaderna fortsatte och idag heter NJA Svenskt stål AB (SSAB).

Gruvorna

I Norrbottens teknologiska megasystem finns två gruvor. Den ena ligger i Kiruna och den andra i Gällivare, Malmberget. Anledningen till att gruvbrytningen började i slutet av 1800- talet var att efterfrågan på stål ökade och att man nu kunde använda malm med högre fosforhalt. Fosfor är ett grundämne som gör att järn och stål blir sprött. Det kallas kallbräcka. Fram till 50-talet bröts båda gruvorna ovan och under jord, sedan bröts det bara under jord. I början var LKAB privatägd men allt eftersom tiden gick blev det mer och mer statligt ägt. Idag använder man metoden skivrasbrytning i LKABs gruvor. Skivrasbrytning är att man spränger bort en stor skiva utav malm. Sedan fraktar man bort malmen med stora lastfordon till en stor kross. Krossen krossar mamlen så den blir hanterbar och efter det fraktas malmen upp med skiparna till ytan. En skip är en slags hiss som de använder i gruvorna. Den kan transportera 40 ton malm med hastigheten 17 meter per sekund. När malmen har kommit upp till ytan går den igenom tre olika steg. Det första är sovring då tas gråbergsresterna bort, det andra är anrikning då maler man malmen och tar bort ännu mer föroreningar och det sista steget är pelletisering. Pelletisering är när man sätter ihop den finmalda malmen blandat med vatten, den blandningen heter slurry, till lika stora järnmalmskulor, pellets. Sedan transporteras pelletserna med malmbanan till någon av malmhamnarna som därifrån exporteras till olika företag.

Försvaret

Nu hade Norrbotten blivit en jätte viktig del för Sverige. Eftersom Norrbotten hade så mycket av de råvarorna som gjorde landet rikt behövdes ett försvar. Försvaret skulle försvara Sverige mot främst Ryssland. På den här tiden tillhörde Finland Ryssland och gränsen mellan Sverige och Finland var oskyddad längs med Tornedalen. I maj år 1900 bestämde riksdagen att en fästning skulle byggas i Boden. Eftersom att malmbanan nådde Boden år 1894 så passade det väldigt bra att placera ut försvaret där. Bodens fästning byggdes för att användas som spärr, operations och förrådsfästning. Fem artillerifort var kärnan i fästningen, de var insprängda på båda sidorna om Lule älv, alltså i en cirkel runt Boden. Mellan forten finns andra befästningar, de kompletterar fästningsförsvaret. År 1909 blev Bodens fästning stritsförberedd, men under de följade åren fanns det många kompleteringar som återstod att göra. Arbetsstyrkan bestod som mest av 900 man. Efter andra världskriget diskuterades det om att Bodens fästning skulle läggas ner men det var fortens motståndskraft som gjorde att de behölls. Bodens fästning ansågs klara kärnvapen. De placerade kanonaderna med vridbara pansarkupoler på bergets krön efter som uppsikten var bra där. En kanontorn är en skyddad och svängbar uppställningsplats för artilleripjäser, kanontorner används på fartyg och befästningar. År 1907 avfyrades de första kanonaderna från Bodens fästning. Bodens fästning är byggd av betong och pansar. På den tiden gav det byggnadsmatrialet forten en imponerande fortifikatorisk styrka.

Förutom att forten användes som sovplatser och förläggning fanns det även förråd med proviant och ammunition. Det fanns även lokaler för underhåll och service. För att de skulle vara säkra på att alltid ha vatten borrades brunnar som ibland var 200 meter djupa. Avloppssystem och ledningar för värme och ventilation byggdes och i september 1912 gjordes en försöksmobilisering. Mobilisering betyder att en stat omorganiseras för ett krig. Bodens fästning skulle komma att bli Europas största bergsfästning.

Malmhamnarna

I både Narvik och Luleå fanns och finns malmhamnarna. År 1883 började det engelska företaget som hade byggt malmbanan att bygga kajerna. De använde en hissanläggning som hette Elevatorn för att lyfta malmvagnarna så man kunde tippa malmen ner i fartygets lastrum. Elevatorn användes fram till 1912, den kunde som mest lyfta ca 100 ton, eller tre malmvagnar. Elevatorkajen och lastbryggorna fortsatte man att utveckla eftersom malmskeppningen hela tiden ökade. Den ena lastbryggan var utrustad med två järnvägsspår och den andra med en enkelspårig. På den lastbrygga där det var två järnvägsspår kunde två fartyg lastas samtidigt.

Kiruna

Kiruna byggdes för att järnmalmen hittades, hade man inte hittat malm så hade inte Kiruna stad blivit till. År 1899 hade LKABs verksamhet börjat och redan ett år senare bodde det 1000 personer i Kiruna. Hösten 1900 stod LKABs första arbetarbostäder klara. Redan 10 år senare hade befolkningen ökat till drygt 7400. Då uppkom ett problem det fanns bara bostäder för ungefär en tredjedel av befolkningen. Trångboddheten var både ett sanitärt och socialt problem. Därför bestämde LKAB att Kiruna skulle bli ett mönster samhälle, världens bästa samhälle. Per Olof Hallman som ansågs vara en av den tidens främsta stadsplanearkitekter ritade stadsplanen för Kiruna. För att dämpa de kalla nordanvindarna så byggdes inte gatorna regelbundet. Det var så Kiruna blev till. En större inverkan som järnmalmsfyndigheterna har gjort på Kiruna är att en stor del av staden snart måste flyttas.   Många viktiga bygnader kommer behöva rivas eller flyttas. Ett exempel på en byggnad som måste rivas är stadshuset, den har fått pris som Sveriges vackraste byggnad. Staden måste flyttas för att LKAB ska komma åt malmfyndigheten som sträcker sig under staden. Om de bryter malm under staden utan att ha flyttat den så kommer marken att falla ihop.

Porjus

Om inte järnfyndigheterna hade funnits så hade inte malmbanan heller blivit till. Då hade inte Porjus kraftverk behövts byggas och skapa el till malmbanan. Då hade Porjus troligt vis inte varit ett samhälle idag utan bara ett vattenfall.

Källförteckning

http://www.ne.se

http://www.ne.se/lang/kallbräcka

http://www.ne.se/lang/lkab

http://www.lkab.com

Betydelse av statestikord

Population- Population är när det finns en viss art eller växt inom ett begränsat område under en speciell tidpunkt. Ett exempel på en population är hela Sveriges befolkning. Inom statistiken använder man population vid statistiska undersökningar om hela mängden t.ex individer. Ett exempel på en undersökning är alla individer i hela Sverige.

Svarsfrekvens- Svarsfrekvens är hur många svar som en undersökning har fått jämfört med antalet möjliga svar.

Urval- Urval betyder att man från en viss mängd väljer ut ett antal. Ett exempel på när man använder urval är om man ska göra en undersökning om hur skolorna är i en kommun så väljer man ett urval av de som bor i den kommunen i åldrarna 7 till 18. 

Felmarginal- Felmarginal betyder att man inte alltid kan lita på en stickprovsundersökning. Varför man inte alltid lita på det är för att siffrorna från ett stickprovsundersökning är inte det samma som om hela Sveriges befolkning skulle svarat på frågan. Det man alltid ska komma ihåg är att siffrorna från en stickprovsundersökning inte är exakta.

Bortfall- De som inte svarar på en undersökning brukar man kategorisera som bortfall.

Normalfördelning- Normalfördelning beskriver hur en mängd olika värden fördelar sig. Några exempel vad det kan handla om är fördelning av intelligens hos en grupp människor.

Medelvärde- Medelvärde kallas också för genomsnitt. För att räkna ut medelvärdet på något så måste man addera alla värden och sedan dela summan med antalet värden. Till exempel "Kalle är 5 år, Kajsa är 10, Hilda 4 år och Pelle är 1 år. Räkna ut medelvärdet på deras åldrar tillsammans." Först adderar jag ihop allas åldrar tillsammans och sedan delar jag summan med värdet av hur många dem är. 5+10+4+1=20

20/4=5 Svar: Deras medelålder är 5 år.

Median- Median är det värdet som ligger i mitten av en talserie. Talserien måste vara i storleksordning.

Typvärde- Det värde som förekommer flest gånger i ett statistiskt material är typvärdet. Ett exempel på typvärde är "Om ett antal hundar har åldrarna 8, 4, 4, 5, 8 och 4 år då är typvärdet 4 år eftersom det är den åldern som flest hundar har."  

Mitt boktips av Matilda

Häxa och Häxa- Bortom tiden

Mina boktips är böckerna Häxa och Häxa- Bortom tiden av Celia Rees.

Boken Häxa utspelar sig i både Storbritannien och mest i Amerika under 1600- talet. Boken handlar om den 16 åriga flickan Mary som bor med sin mormor i England. Marys mormor är väldigt duktig med örter och växter och hon kan bota människor med hjälp av dem. Hon hjälper även till vid förlossningar. 

För det mesta kan hon bota människorna i byn men ibland går det snett. Då blir människorna oroliga och tror att hon har lagt en förbannelse på över personen. Hon blir misstänkt för att vara häxa och ett litet tag efter hängs hon. För att inte Mary också ska bli anklagad för att vara häxa så immigrerar hon till Amerika. Under hela boken skriver Mary dagbok om livet på den tiden och sina tankar om hon själv är en häxa. Dessa dagboksblad sydde hon in i ett lapptäcke som sedan hittades i vår tid. 

Den andra boken Häxa- Bortom tiden är uppföljaren till Häxa. Häxa- Bortom tiden utspelar sig både hos Mary på 1600-talet och i vår tid där man får följa Alison Ellman som ska göra uppföljaren till den första boken och Agnes som är en ättling till Mary. I slutet av första boken står det att man ska skicka ett mail till Alison Ellman om man vet något om någon av karaktärerna i boken, om vad som hände efter Marys dagbokspapper tar slut. Agnes är en ung tjej med indianskt påbrå som efter att ha läst boken bestämmer sig för att skicka ett mail till Alison för att berätta vad hon vet om Mary. I Häxa- Bortom tiden får man veta mer om vad som hände med alla karaktärer efter Marys dagbokspapper tog slut.

Det jag gillade med böckerna Häxa och Häxa- Bortom tiden är att jag kunde inte urskilja om allt som stod i böckerna hade hänt på riktigt eller om det var bara påhittat. Jag tycker också att det blir mer spännande när författaren skriver ur en historisk vinkel då blir det mer verkligt. Boken är skriven ur dagboksperspektiv och det tycker jag är ett stort plus för då känns det som man kommer närmare huvudpersonen. Den här boken tycker jag passar både killar och tjejer.

           Häxa                                                     Häxa- Bortom tiden